Heberlein: ”Blaming the victim” är tillbaka

Foto: Nyheter Idag/Pixabay/Skärmdump SVT och TV4
  • Måndag 22 jul 2019 2019-07-22
E-post 4636

Fenomenet med att ge offret ansvar för brottet har kommit tillbaka. Numera ges tips i Lilla Aktuellt till barn att inte göra motstånd när de blir rånade och att man kan ”se fattig” ut i preventivt syfte. Men jag vill inte ha råd om hur jag och min dotter undviker att bli utsatta för brott. Jag vill veta hur samhället ska göra för att stoppa brottsligheten, skriver Ann Heberlein.

Någon gång i tidernas begynnelse, kanske på 1990-talet, upplystes unga kvinnor om vad de skulle göra för att inte bli våldtagna: Inte gå ensamma hem, inte dricka för mycket, inte klä sig utmanande. Själv minns jag i synnerhet rådet att inte bära höga klackar – ljudet av en kvinnas klackar mot asfalt kunde nämligen trigga rovdjuren som låg på lur i buskarna och väntade på ett lämpligt byte.

Veckotidningar som vände sig till de kvinnor som betraktades som potentiella våldtäktsoffer uppmanade därför dessa unga kvinnor att ha med sig ett par gymnastikskor i en påse när det var dags för fest. De högklackade, klapprande skorna skulle bytas ut mot tystlåtna gummiskor som dessutom var lätta att springa i.

Feministerna rasade och varenda kvällstidningskolumnist fördömde råden. Det ansågs vara kränkande att ge unga kvinnor råd om hur de skulle bete sig för att undvika att bli utsatta för sexuellt våld. Man ska minsann kunna gå spritt språngande naken full som en kanon när som helst och var som helst om man vill det utan att bli våldtagen, lät det. Så lärde sig unga kvinnor att det inte var deras uppgift att se till att inte bli våldtagna, nej, det var ju männen som skulle låta bli att våldta. Rimligt, kan man tycka.

Upprördheten över de goda råden till unga kvinnor handlade om att man ansåg att råden lade inte bara ansvaret, utan också skulden, för sexuella övergrepp på den kvinna som råkade illa ut. Blaming the victim, brukade det kallas, en attityd som klandrar offret snarare än förövaren. Resonemanget har gjort comeback på bred front i den svenska offentligheten de senaste månaden. Ogenerat sitter kriminologer och poliser i tv och upplyser potentiella offer för våld om hur de ska agera för att undvika att råka illa ut.

Det började med ett märkligt inslag i Lilla Aktuellt i våras. Nyhetsmagasinet som vänder sig till barn uppmärksammade det oroande förhållandet att rån mot unga har ökat kraftigt de senaste åren. Efter att ha intervjuat en elvaåring som blivit rånad och redogjort för statistik frågade Lilla Aktuellt en polis om råd: Vad ska man göra om man blir rånad? Enligt polisen ska man inte göra motstånd. Istället ska man ge rånaren det rånaren vill ha.

I förra veckan uppmärksammade Nyhetsmorgon i TV4 samma trista trend. De hade bjudit in förre överåklagaren Sven-Erik Alhem för att diskutera rånvågen. Utan att skämmas levererade då Alhem rådet att ”se fattig ut” i rent preventivt syfte. Den som ser fattig ut blir nämligen inte rånad.

När dammas råden till potentiella våldtäktsoffer av? Enligt den senaste Nationella Trygghetsundersökningen från Brå har antalet kvinnor som uppger att de blivit utsatta för sexualbrott ökat. 35,8 procent av kvinnorna i åldersgruppen 20-24 år uppgav att de varit utsatta under det senaste året (2017).

Samhället möter således det ökade våldet genom att upplysa de laglydiga medborgarna om hur de ska agera för att inte fresta de kriminella element som har svårt att tygla sina begär efter mobiltelefoner, klockor, dyra jackor och smycken. En annan idé vore ju att rikta in sig på brottslingarna istället för deras offer. Jag vill inte ha fler råd om vad jag och min dotter ska göra för att slippa bli utsatta för brott. Jag vill veta vad samhället planerar att göra för att skydda oss och se till att kriminaliteten minskar.

Ann Heberlein och hennes make Erik van der Heeg har blivit med podd! Lyssna på senaste avsnittet här:

Stöd Nyheter Idag

Hej.

Det är många som likt dig läser Nyheter Idag.

Till skillnad från många av våra konkurrenter tar vi inte emot något presstöd eller deltar i statligt finansierade projekt (Faktiskt.se). Det gör oss mer oberoende. Samtidigt är vi frivilligt medlemmar av det pressetiska systemet.

Att vi inte har något statligt stöd innebär att vi själva bestämmer över vårt innehåll. Att vi själva bestämmer vilka frågor vi ska bevaka och att de vi står till svars för är våra läsare. Därför kan vi också utmana och pressa politiker, vi kan granska de frågor som vi tror att våra läsare anser är angelägna.

För att klara av det här behöver vi ditt stöd. Med en prenumeration på 69 kronor i månaden eller 349 kronor halvår, blir du en av dem som bidrar till att vi kan fortsätta med vår journalistik, fortsätta vara ett alternativ till SVT, SR och andra traditionella medier. Klicka på länken, det går snabbt och du gör en stor insats för oberoende journalistik. Tack.

Bli PLUS-medlem

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag