Heberlein: Mormor tvättade sina plastpåsar

Foto: Nyheter Idag
  • Måndag 24 jun 2019 2019-06-24
E-post 1491

Per Bolunds plastpåseskatt kommer inbringa många skattemiljarder till finansminister Magdalena Andersson. Tanken är god – att minska antalet plastpåsar – samtidigt visar studier att både pappers- och tygpåsar är mer klimatpåverkande. Men kanske behövs inte främst skatter för att minska plastpåseanvändandet. Kanske vi kan lära oss ett mer hållbart leverna av äldre generationer, skriver Ann Heberlein som minns sin mormor som tvättade och torkade använda plastpåsar.

Jag tänker på min mormor när jag ställer in burkarna med nykokt jordgubbssylt i mitt skafferi. Min mormor tog vara på allt. Hon syltade och saftade, kokte gelé och lade in gurkor. Alla rester togs tillvara på ett eller annat sätt. Strumpor stoppades och slitna kläder lappades och lagades. Möbler vårdades och gjutjärnsgrytan sköttes om. Ingenting fick förfaras – inte ens presentpapper och plastpåsar.

Presentpapper slätades noga ut och plastpåsarna sköljde hon innan hon vek ihop dem till små fyrkanter. Jag minns hur plastpåsarna torkade på tvättlinan, hur de fylldes med luft och dansade i vinden. Jag minns också hur jag och mina kusiner fnissade åt mormors sparnit. Tänk att tvätta plastpåsar för att använda dem en gång till! Vi tyckte att det var gulligt, och lite konstigt. Plastpåsar var ju inget man sparade. Det var sådant man slängde.

Efter att ha tagit del av finansmarknadsminister Per Bolunds (MP) förslag att höja skatten på plastpåsar radikalt överväger jag nu att göra som mormor, skölja ur, torka och spara plastpåsar för att kunna använda dem igen och igen. Efter den föreslagna skattehöjningen kommer priset på en plastpåse att hamna på hela sju kronor. Sju kronor! Plastpåseskatten ingår i Januariavtalet vilket innebär att vi kallt kan räkna med att skattehöjningen kommer att klubbas.

Uppsåtet är naturligtvis gott: Bolund vill minska antalet plastpåsar som hamnar i naturen och sedermera bryts ner till mikroplaster som slutligen hamnar i våra kroppar.

Frågan är dock hur effektiv en svensk skatt på plastpåsar är för att minska plasten som flyter omkring i våra hav. De stora problemen finns inte här. Det är inte plastpåsar från ICA som tar livet av valarna och bildar flytande öar i världshaven. Det största problemet är Kina. Cirka 30 procent av den totala mängden plast som släpps ut i haven kommer från just Kina. Filippinerna, Vietnam och Thailand ligger också högst på utsläppslistan.

Att beskatta plastpåsar i Sverige lär inte ändra på detta beklagliga förhållande. Å andra sidan ger den nya skatten härligt klirr i statskassan. Beskattningen väntas inbringa 2,9 miljarder kronor. Inget dåligt tillskott till statens allt svajigare ekonomi alltså.

Det är inte utan att tanken att skatten på plastpåsar handlar mer om att öka statens intäkter än att minska människans miljöpåverkan. Enligt en dansk studie har nämligen plastpåsar lägst miljöpåverkan i jämförelse med alternativen – tyg och papperskassar. Den danska miljöstyrelsen analyserade våra vanligaste shoppingkassars ekologiska livscykel och resultatet är entydigt: Vanliga plastpåsar ger lägst miljöpåverkan.

Om vi dessutom gör som min mormor och använder plastpåsen mer än en gång så utklassas både tygpåsar och papperskassar. Jag tror att vi har mycket att lära av min mormor och hennes generation. Det är hållbart, inte bara ur miljösynpunkt, utan också ekonomiskt, att inte låta varken mat eller plastpåsar förfaras.

Dessutom är det djupt tillfredställande att sätta in burkar och flaskor med hemkokt sylt och saft i skafferiet. Vi måste hushålla med våra resurser. Det visste mormor.

Stöd Nyheter Idag

Hej.

Det är många som likt dig läser Nyheter Idag.

Till skillnad från många av våra konkurrenter tar vi inte emot något presstöd eller deltar i statligt finansierade projekt (Faktiskt.se). Det gör oss mer oberoende. Samtidigt är vi frivilligt medlemmar av det pressetiska systemet.

Att vi inte har något statligt stöd innebär att vi själva bestämmer över vårt innehåll. Att vi själva bestämmer vilka frågor vi ska bevaka och att de vi står till svars för är våra läsare. Därför kan vi också utmana och pressa politiker, vi kan granska de frågor som vi tror att våra läsare anser är angelägna.

För att klara av det här behöver vi ditt stöd. Med en prenumeration på 69 kronor i månaden eller 349 kronor halvår, blir du en av de som bidrar till att vi kan fortsätta med vår journalistik, fortsätta vara ett alternativ till SVT, SR och andra traditionella medier. Klicka på länken, det går snabbt och du gör en stor insats för oberoende journalistik. Tack.

Bli PLUS-medlem för 69 kronor i månaden.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag