Heberlein: Rånarligorna som förnedrar unga är inga offer

Foto: Nyheter Idag
  • Måndag 25 Nov 2019 2019-11-25
E-post 2718

I Sverige har vi numera ligor med unga män som ger sig på jämnåriga och inte bara rånar utan utsätter dem för sadistisk förnedring. Det är dags att sluta se dessa förbrytare som utsatta och maktlösa unga män utan ansvar för sina handlingar, skriver Ann Heberlein.

Personrån där offren är under 18 år ökar kraftigt, visar Brottsförebyggande rådets (Brå) preliminära siffror. Mellan januari och september detta år rånades 1798 barn och ungdomar. Det är en rejäl ökning på några få år: 2015 rånades 711 barn och ungdomar under samma tid.

Förövarna är ofta unga – lika unga som sina offer – och deras metoder ter sig allt brutalare. I början av november blev en ensam tonåring omringad och rånad av ett tiotal personer i Göteborg. De tog allt utom hans kalsonger, och skar honom rejält i örat.

Niclas blev rånad i augusti av tre ”pojkar”. Han blev brutalt misshandlad och tvingades kyssa en av förövarnas nakna fötter. De tre unga männen greps två veckor efter misshandeln av Niclas. Då hade de härjat fritt i Göteborgsområdet i månader, rånat, misshandlat och förnedrat företrädesvis pojkar och unga män.

En rånarliga i Stockholmsområdet, bestående av fyra tonårskillar, rånade och förnedrade på kort tid nio ungdomar. De unga rånarna tvingade sina offer att skaka hand med dem, efter att de plockat dem på kontanter, mobiltelefoner och kläder. En av de rånade berättar om förnedringen: ”Jag kände mig väldigt kränkt över att ha blivit tvingad att skaka hand med gärningsmännen. Det fick mig att känna mig liten. Jag fick uppfattningen att de gjorde det för att visa vad de ville med mig och mina vänner”.

Den unge mannen som blivit rånad förstår vad det handlar om, nämligen makt. ”Makt”, skrev Voltaire, ”innebär att förmå andra att handla efter mitt gottfinnande”. Max Webers definition är ett eko av Voltaires. Weber menar att makt är närvarande varje gång man ”får igenom sin vilja trots motstånd”. De unga rånarligor som ger sig på jämnåriga utövar makt. De vill visa vem som äger gatorna, vem som bestämmer.

Den makt de utövar bygger på våld, hot och rädsla – och deras makt är möjlig eftersom den legitima makten lämnat walkover.

”Där makten inte finns, regerar våldet”, skrev Hannah Arendt i sin bok Om Våld 1969. Hennes analys håller fortfarande: I maktens frånvaro skapas utrymme för våldet. När den legitima makten, den som bygger på lag och rätt, inte på våld, tappat greppet, tar andra krafter över.

Så vem är det som är i underläge egentligen? Vem är det som är maktlös? Är det de unga rånarna, ofta från socioekonomiskt svaga förhållanden – eller är det deras offer, påfallande ofta ur medelklassen?

Socioekonomiska faktorer är som bekant svenska kriminologers förklaring till diverse former av kriminalitet, men exakt vad det är som driver dessa socioekonomiskt förfördelade unga män att bruka våld mot andra får vi inte veta. Undertexten är istället att det är synd om förövarna. De är ju offer, socioekonomiskt svaga maktlösa och utsatta.

Vittnesmålen från dem som fallit offer för någon av rånarligorna pekar på att det knappast är fattigdom som driver de unga gärningsmännen. De tvingar ju inte av en jämnårig alla hans kläder för att de behöver pengar till mat.

De drivs av ett sadistiskt behov av att förnedra och förödmjuka sina offer. Av hat.

De vill demonstrera sin makt – och de lyckas väl. Det är dags att ändra narrativet om ”maktlösa och socioekonomiskt utsatta unga män” som drivs in i kriminalitet på grund av olyckliga omständigheter. Den berättelsen är otillräcklig som förklaring.

Ann Heberlein är medlem i Moderaterna.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag