Det första samtalet med Alexander Bard om hur värdegrund och intersektionalitet håller på att förgifta företagandet – Woke Capitalism – har redan fått över 100 000 visningar. På onsdagskvällen sänds nästa avsnitt av entreprenören Henrik Jönssons nya talkshow ”Session med Henrik” med litteraturvetaren Johan Lundberg som gäst. I en intervju med Nyheter Idag berättar Henrik Jönsson om det nya programmet, sin positiva livssyn och varför staten ska sluta lägga sig i företagandet.

Henrik Jönsson har gjort succé med sina förklarande Youtubefilmer där han tacklat tidsaktuella ämnen som Pisaresultat, brottslighet, klimataktivism och tv-skatt. Den 19 augusti var det premiär för hans nya programserie Session med Henrik. En talkshow, samtalsprogram, som direktsänds via Henrik Jönssons Youtubekanal och även sänds i efterhand som podcast.

I premiäravsnittet går han och gästen Alexander Bard i ett 90 minuters samtal igenom fenomenet ”Woke capitalism” där värdegrund, intersektionalitet och virtue signaling – godhetssignalering – fått ersätta sunda kapitalistiska principer.

Nyheter Idag ringde upp Henrik Jönsson för att be honom berätta mer om programmet. Namnet – ”Session med Henrik” – har två betydelser berättar han.

– Session, det kommer från ”the court is in session”. Samtalet ska vara ett slags domslut. Men det är också en psykologisk session.

När kom du på idén till att göra programmet?

– Idén tänkte jag ut under min sommarferie. Avstampet var mitt program ”Champagne med Henrik” som var något jag satte igång 2018. Då var samtalsklimatet mer lekfullt. Vi inledde programmet med att öppna en flaska champagne. Champagneöppnandet var en samtalsöppnade procedur. Men i takt med att samtalsklimatet blev mer och mer allvarligt så passade det inte längre att sitta och dricka champagne. Jag hamnade i en situation där jag kände att jag måste stöpa om formatet till något annat.

Berätta om programmet.

– Ambitionen är att jag gör ungefär två timmar långa samtal inför levande publik. Jag tänker mig att formatet är ambulerande. Är gästen i Stockholm så åker jag dit med all utrustning och sätter upp en studio. Är gästen i Malmö åker jag dit. Och så vidare. Det är ett slags road show som skapar ett levande samtal, säger Henrik Jönsson.

– Nästa samtal är med författaren och litteraturvetaren Johan Lundberg som nyligen har kommit ut med en ny bok som jag suttit och läst. Samtalet kommer att handla om postmodernism. Vad begreppet är. Det finns människor som inte accepterar hur begreppet används kritiskt. Kimberlé Crenshaw som formulerade den intersektionella analysen. Det samtalet kommer att gå av stapeln onsdagen den 9 september.

Vilken betydelse har corona haft för hur formatet har växt fram?

– Huvudsakligen påverkar det hur stor publik vi kan ta in. Jag gör förlust ekonomiskt på samtalen. Huvudsakligen är det en form av filantropi för att jag tycker att det här är något som behövs. Sedan har jag en förhoppning om att det hela ska kunna bära sig på sikt så vi kan fortsätta.

Om man vill stötta den här produktionen. Hur gör man då?

– Då går man in på henrikjonsson.com. Där finns länkar för Swish, Patreon och Paypal. Alla de pengarna går in på ett bolagskonto som jag uteslutande använder för att göra nya filmer. Varenda krona går till att producera mer content. Jag täcker fortfarande upp en del ur egen ficka.

Samtalet med Alexander Bard spelades in på Hasselbacken på Djurgården i Stockholm med tre fasta kameror och en rörlig. Till sin hjälp hade Henrik Jönsson en bildproducent och en kameraman som skötte den rörliga kameran – en mobiltelefon.

– Det går att göra en professionell produktion med liten budget, med väldigt små medel. Hade jag haft en årlig budget på 50 miljoner, då hade jag kunna släppa ett sånt här avsnitt i veckan.

Det här är något som SVT skulle kunna göra?

– De är så tjocka, så slöa och så gamla. De har enorma resurser. Tittar man på Skavlan, det är en skitsnygg produktion. Men vårt Session med Henrik är inte så mycket lägre kvalitet i förhållande till att det görs på en jämförelsevis obefintlig budget.

Vad har du inspirerats av?

– Jag har tittat på rätt mycket olika produktioner. Jag följer rätt mycket poddar och så. Sedan har jag ganska mycket kontakt med Dave Rubin (en av de största amerikanska Youtube-talkshowvärdarna). Jag har snackat mycket med honom, bland annat om hur man ska ställa frågor. Det är en amalgamering av olika programformat där jag själv tagit med det perspektiv jag kan till bordet – som gräsrotsentreprenör.

– Annars tenderar det att vara journalister som aldrig haft företag eller politiker som aldrig haft någon bakgrund inom yrkeslivet som driver opinion eller syns. Jag är aktiv företagare. Det här är mitt perspektiv. Mitt samhällsengagemang.

Du pratar ofta i dina Youtubevideos om olika samhällsproblem. Men i grunden verkar du ha en positiv grundsyn på livet, och en tro på att allt är möjligt. Hur kommer det sig?

– Från mitt perspektiv ser jag det så här: Jag kan betrakta den här världen full av konstigheter. Men ytterst är jag tacksam och fascinerad att vi lyckas leva på den här planeten. Att människor har lyckats med vattenförsörjningen är ett exempel. Historiskt så kan jag också känna en vördnad och tacksamhet över alla de begåvade människor som gett oss äganderättigheter, som gör att jag kan köpa ett eget hus, och driva ett eget företag. Det korta svaret är att jag är optimistisk för att jag tror genuint på människan, säger Henrik Jönsson och citerar med brittisk accent Shakespeare:

– What a piece of work is a man, how noble in reason, how infinite in faculties, in form and moving how express and admirable, in action how like an angel, in apprehension how like a god!

– Ett magiskt citat, tillägger han.

Henrik Jönsson säger att även om han i grunden är optimist menar han att den västerländska civilisationen är i rätt dåligt skick i dag.

Hur tar vi oss ur det?

– Med hjälp av det riktiga entreprenörskapet. Det är killen som öppnar en mobil kebabkiosk, de som kan fixa dina avlopp, personen som har en nätbutik med precis den där udda prylen du behövde. Det är helt andra lösningar än det statsentreprenöriella komplexet, med inkubatorer, acceleratorer, hubbar och klubbar. Det politiker håller på med har ingenting med entreprenörskap att göra. Det är bara politikens önskan att göra sig viktiga inom entreprenörernas område.

– Riktiga entreprenörer sätter sig inte i en jävla kommunfinansierad inkubator. Riktiga entreprenörer är krigare. Det är folk som sitter i sin källare som folk skrattar åt men som tror stenhårt på sin idé och jobbar med den. Statsmakten behöver bara göra en sak. Det är att ta ett jävla stort steg tillbaka.

Vad har du för knep, vad skulle du ge för råd, till de som också vill bli entreprenörer, företagare?

– Generellt råd. I en tid som präglas av dålig rådgivning. Money first, everything follows. Om du har en produkt eller produktidé: börja bygg, börja skapa den i någon form och testa den på något sätt. Marknaden är klok. Att sitta i tre år och försöka skapa en produkt utan att låta folk testa den är ingen bra idé.

– Det andra rådet till de som frestas av att göra investeringsrundor tidigt. Passa er. Den kulturen bygger på att man tar in investmentkapital så fort som möjligt. Det är den fiskala motsvarigheten till för tidig utlösning. Om du lyckas ta dig fram till en lyckad produkt har du gett bort stora delar av företaget.

– Det sista rådet är att de som är intresserade av entreprenörskap kan höra av sig till mig. Jag ska starta en akademi för entreprenörsskap, som jag kallar ”Excent”. Därför att jag tycker att entreprenörskap är existentiellt värdefullt.