Censur. Det är vad regeringen är på väg att införa i Sverige. I alla fall om man ska tro Katarina Rikte, hovrättsråd vid Hovrätten över Skåne och Blekinge och en av de starkaste kritikerna mot de förändringar av grundlagarna som regeringen planerar införa.

Hovrätten över Skåne och Blekinge är en av de remissinstanser som fått möjlighet att yttra sig om kommitténs förslag till förändringar av de svenska grundlagarna. Och Rikte ingick i den grupp på fyra jurister från domstolen som formulerade remissyttrandet.

Se även:
Regeringen vill inskränka tryckfriheten – öppnar för förbud mot att skriva om kriminella invandrare

– Hon är vår expert på det området. Hon var sekreterare i grundlags­utredningen så hon kan detta på sina fingrar, intygar hovrätts­presidenten Lennart Svensäter, som även han ingick i remissgruppen, för Nyheter Idag.

Katarina Rikte skräder inte orden när Nyheter Idag pratar med henne. I synnerhet är det de nya undantagen som regeringen vill införa som oroar den erfarna juristen.

– Det man gör med de här bestämmelserna är att man öppnar ett gigantiskt svart hål i grundlagsskyddet. Därför säger vi att såhär kan man inte göra. Det går inte! utbrister hon.

Undantag finns i dagsläget i såväl tryckfrihets­förordningen (TF) som yttrandefrihets­grundlagen (YGL) och gäller bland annat barnpornografi, alkohol- och tobaksreklam, hets mot folkgrupp, olaga hot, uppvigling och andra publiceringar som inte skyddas av grundlagen. De inskränkningarna definieras i en särskild brottskatalog.

– Det är inte så att man får publicera eller yttra vad som helst i ett grundlagsskyddat medium. Man får publicera vad som helst, men man kan straffas i efterhand för vissa publiceringar, förtydligar Rikte.

Censur

Men de förändringar som regeringen nu vill införa innebär att lagar kan komma att stiftas som förbjuder medier att publicera vissa uppgifter innan de ens publicerats. Rikte menar att det helt enkelt handlar om censur.

– De här bestämmelserna, de öppnar för detta, de står i strid mot censurförbudet. De innebär bland annat att man får ställa upp villkor och bestämma om andra straff­bestämmelser och andra sanktioner än de som anges i grundlagarna, säger hon.

– Man får inte ingripa mot något som ska publiceras i ett grundlagsskyddat medium innan det är publicerat, det är helt grundläggande.

Regeringen vill dessutom utöka undantagen till en lång rad nya områden. Det handlar bland annat om personuppgifter ”som avslöjar etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening” samt uppgifter ”om att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel.”

– Det reagerar vi mycket starkt på, absolut! säger Rikte om de nya undantagen.

Under intervjun återkommer hovrättsrådet flera gånger till formuleringen ”svart hål i grundlagsskyddet”. Hon är noga med att påpeka att förändringarna drabbar alla grundlags­skyddade medier, inte bara vissa aktörer, och innebär att vanlig journalistisk verksamhet kommer förlora sitt grundlagsskydd. Bland annat kan det handla om kartläggningar av kriminella gäng som tidningar ibland ägnar sig åt och som i framtiden kan komma att förbjudas eftersom det kan anses kränkande för brottslingarna.

– Kommittén anger själv att sådana sammanställningar kan förekomma även i traditionell massmedieverksamhet, bland annat i anslutning till granskande artiklar. Det skriver de själva, konstaterar Rikte.

– Alltså granskande journalistik. Ska vi ha ett hål i grundlagarna där man kan komma åt granskande journalistik? Nej det ska vi inte! Det är min uppfattning. Det här är viktigt alltså, det här är riktigt viktigt.

Hemlig lista

Regeringens kommitté gör ingen hemlighet av att det finns medieaktörer som har utgivningsbevis och grundlagsskydd i Sverige men som regeringen anser är problematiska. De pekas i betänkandet ut som ”databaser som kan bedömas innehålla integritets­kränkningar”.

Lexbase.se, Ratsit.se och Merinfo.se är tre av dem. De är sajter där man kan ladda ned domar eller se uppgifter om skulder och ekonomiska förhållanden för privatpersoner, något som regeringen vill sätta stopp för och som officiellt sett är huvudanledningen till att grundlagarna ska skrivas om.

Men på listan över aktörer som regeringen anser ägnar sig åt ”integritets­kränkningar” finns ytterligare 33 grundlags­skyddade medier. Vilka de övriga 33 är är det ingen utanför regeringen som vet, inte ens de remiss­instanser som yttrat sig om de nya grundlagarna.

– Det är väldigt dåligt. Jag har själv gjort en sådan där genomgång när jag var utrednings­sekreterare i en likadan utredning och då skrev vi i vilka fall vi menade att det förekom straffbara övertramp och i vilka fall vi ansåg att det var övriga övertramp som inte kunde straffas enligt grundlagarna, säger Katarina Rikte.

Hon ifrågasätter att regeringen överhuvudtaget ger sig på grundlagarna under förevändningen att man vill skydda den personliga integriteten. Hovrättsrådet menar att det helt enkelt inte behöver göras. Hon säger att man i en demokrati måste tillåta att medier ibland gör publiceringar som av vissa kan uppfattas som kränkande.

– Är det tryck- eller yttrande­frihetsbrott, då är det inga problem, då kan det bestraffas enligt grundlagarna. Om det är någonting annat, då kan det inte bestraffas för det ska det inte kunna enligt grundlagarna för de går före personuppgifts­skyddet. Så är det! säger Katarina Rikte.

Se även:
Regeringen vill inskränka tryckfriheten – öppnar för förbud mot att skriva om kriminella invandrare