STOCKHOLM Under onsdagen berättade Nyheter Idag att dieselpriserna kan komma att bli över 40 kronor litern i framtiden enligt Konjunkturinstitutets beräkningar med bakgrund i de högt satta ambitionerna i Miljömålsberedningen. När Nyheter Idag talar med Johan Hultberg (M), som sitter i beredningen, menar han att man inte ska dra för stora växlar på siffrorna från Konjunkturinstitutet.
För att minska utsläppen för inrikes transporter med 70 procent till år 2030, beräknat på nivåerna från 2010, kan dieselpriset komma att landa på över 40 kronor litern. Det konstaterar Bil Sweden efter att de tittat på beräkningar som Konjunkturinstitutet tagit fram. I de beräkningarna har Konjunkturinstitutet tagit med olika former av effektiviseringar, högre andel biobränsle som används för transporter och att allt fler väljer elbilar. Trots detta landar institutet i att skatten på koldioxid kraftigt måste höjas om miljömålen ska kunna bli verklighet.
Nyheter Idag har talat med moderaten Johan Hultberg som sitter i Miljömålsberedningen. Han menar att man inte ska dra för stora växlar på den modell Konjunkturinstitutet satt upp.
– När vi har jobbat i Miljömålsberedningen har vi jobbat med olika scenarier och då måste man göra olika antaganden. För att få underlag har konjunkturinstitutet gjort en del körningar åt oss för att titta på de samhällsekonomiska konsekvenserna. Men då måste man ha klart för sig att konjunkturinstitutets olika modeller har klara fördelar men också sina brister.
– Till exempel kan inte de här modellerna ta med hur samhällsplaneringen kan förändra utsläppen från transportsektorn. Då har de egentligen bara ett verktyg för att nå upp till de målen som de haft med sig i sina scenarier. Och det är att höja priset på drivmedel. Modellen klarar inte av att hantera alla olika styrmedel som vi i beredningen ser framför oss som man kan använda för att nå de här högt ställda målen. Därav kommer det ut väldigt höga koldioxidskatter och drivmedelspriser i konjunkturinstitutets körningar.
När man tittar på hur Konjunkturinstitutet har räknat har de tagit med en energieffektivisering, alltså att transporter kommer bli en procent effektivare per år. Men sett över tid har effektiviteten varit på samma nivå avseende mängd koldioxidutsläpp per ton och kilometer sedan 1990. Alltså talar inte historisk data för att en sådan effektivisering är att vänta framöver. Konjunkturinstitutet har även tagit med en ökande andel elbilar, samt ökad mängd biodrivmedel som kommer användas. Sista variabeln är då att öka koldioxidskatterna i institutets modell.
– Vad Konjunkturinstitutet har gjort är att de använt sig av ett antal olika antaganden och ingångsvärden som de delvis har fått från oss i Miljömålsberedningen. Men deras modell klarar inte av att använda sig av alla de möjliga styrmedel som vi ser framför oss.
Vad är det för styrmedel?
– Det kan handla om att man försöker planera städerna på ett annat sätt än vad man gör idag, att det blir mer kollektivtrafik. Den typen av olika insatser. När det gäller energieffektivisering är vi från beredningens sida väldigt tydliga med att det kommer krävas tuffare krav på fordonstillverkarna och där vill vi se mer av EU-gemensamma regler. Idag finns det krav på tillverkarna av personbilar att bilarna bara får släppa ut en viss mängd utsläpp, vi skulle vilja se mer av den typen av krav även på tunga lastbilar.
Hultberg ser även att åtgärder kan behövas för att stimulera mer produktion av biodrivmedel, förutom kraven på fordonstillverkarna.
– Men det är ett batteri av olika åtgärder som måste till. Det måste till åtgärder för att öka biodrivmedelsanvändningen, det behövs långsiktiga skattevillkor så att drivmedelsföretagen vågar investera i nya anläggningar för produktion av biodrivmedel. Men vi ser en stor potential i Sverige som har vårt gröna guld i form av skogen. Vi har också jordbruket som kan leverera mycket material som potentiellt skulle kunna bli biodrivmedel.
– Det är riktigt att det här är en högt ställd målsättning, men vi har många fler styrmedel och verktyg i verktygslådan än just bara koldioxidbeskattningen och drivmedelspriset. Beredningen talar till exempel om en kvotplikt som ställer krav på de som levererar drivmedel att öka användningen av biodrivmedel.
När jag talar med Bil Sweden säger de att Konjunkturinstitutet i princip tagit med alla kända faktorer man idag känner till för att minska mängden koldioxidutsläpp?
– Ja absolut. Men de har försökt ta med de här olika antaganden vi har gjort. Det kan bli så att de här antaganden är felaktiga, att det går att få in mer biodrivmedel än vad vi antagit, att det blir fler elbilar än vad vi antagit.
Men då blir miljömålet till 2030 spekulativt? Man vet ju inte om det ens är realistiskt att uppnå?
– Vår bedömning är att det är realistiskt, att tekniken finns och så. Sen måste det finnas ekonomiska styrmedel på plats och det måste till förändringar av en del EU-lagstiftning och så. Men det är alldeles riktigt att detta är en målsättning, vi kan inte veta exakt hur framtiden kommer utvecklas, men det är en målsättning och en tydlig viljeriktning om vart Sverige behöver gå.
En effekt, som Bil Sweden varnar för, är att en ökning av koldioxidskatten kommer slå mycket hårt mot basindustrin. Det i sin tur kan påverka svensk export och tusentals jobb i Sverige. Detta är något som Hultberg adresserar, han säger att genomförandet av miljömålen får inte äventyra företagens konkurrenskraft.
– För mig som moderat är det alldeles givet att vi aldrig kommer genomföra den typen av skattehöjningar som gör att människor inte kan bo eller leva i hela landet, eller att företagens konkurrenskraft äventyras. Det är vi också väldigt tydliga med i beredningens förslag att de här målsättningarna och de här utsläppsminskningarna ska göras i kombination med bibehållen eller helst stärkt konkurrenskraft.
Han poängterar att det finns med en skrivning om just detta i Miljömålsberedningen, att företagandet inte får äventyras. Samtidigt, när man läser Konjunkturinstitutets rapport där de räknar på framtida scenario, står uttryckligen att ”detta innebär att koldioxidskatten måste höjas rejält för att driva ner produktionen i transporttung industri”. Men Hultberg är tydlig med att den typen av effekter försöker Moderaterna undvika.
– Det är inte så att beredningen lägger fram målsättningar som ska nås till varje pris som helst, utan vi måste klara av detta med bibehållen eller stärkt konkurrenskraft. Det var viktigt för oss i Moderaterna att den skrivningen fanns med.
