Nästa lågkonjunktur kan skapa permanent arbetslöshet när robotarna tar över

Foto: Flickr/Duncan Hull
  • Söndag 30 sep 2018 2018-09-30
E-post 216

DEBATT Sötebrödsdagarna är snart över, Magdalena Anderssons Tesla har börjat att sakta in och en lågkonjunktur står sannolikt för dörren. Med stora uppsägningar och hög arbetslöshet som följd. Men många av dem jobb som försvinner kommer aldrig tillbaka vid nästa högkonjunktur. Då kommer många jobb blivit automatiserade och ha ersatts av robotar, skriver John Gustavsson, doktorand i nationalekonomi.

Det är stor risk att Sverige hamnar i lågkonjunktur under denna mandatperiod. Detta helt oavsett vilken regering som i slutändan tillträder; det räcker med en mindre räntehöjning för att hundratusentals husägare ska få problem med bolånen.

Då och då nämndes nästa lågkonjunktur i valrörelsen, men vad ingen ville prata om är att denna kommer föra med sig permanent arbetslöshet.

Detta beror kort sagt på automatisering. Redan idag kan vanliga människor se effekterna av automatisering i varje ICA-butik och snabbmatsrestaurang, där expediter i stor utsträckning ersatts av självutchecknings- och expressautomater.

Robotar har även börjat tränga sig in på lagret i butikerna, i köket på snabbmatsrestaurangerna, samt i caféer och barer. Detta är ett särskilt stort problem för unga och minoriteter som ju ofta får sina första jobb på ICA, Max eller som bartender.

Det största hotet möter dock de anställda i transportsektorn: Självkörande bilar existerar redan; det enda som håller dem tillbaka är egentligen regleringar. Historien lär oss dock att statliga regleringar aldrig kan hålla tillbaks en teknologi för evigt, i synnerhet inte om det finns mäktiga intressen som lobbar för den. När självkörande bilar och lastbilar väl slår igenom så pratar vi om över 100 000 människor som blir arbetslösa nästan över en natt.

Vad har då lågkonjunkturen med saken att göra? Idag finns det redan hundratusentals arbetare vars jobb egentligen skulle kunna skötas billigare och minst lika bra av robotar och datorer.

Så varför byts de inte ut (i högre utsträckning) redan idag? Detta är främst av två skäl: Företag gör ogärna drastiska förändringar om de inte verkligen behöver göra dem, särskilt när dessa drastiska förändringar innebär bråk med fackförbunden.

Under lågkonjunkturer så tvingas dock företag att avskeda. Betänk att ett företag som hade 10 000 anställda tvingas avskeda 5000. Sedan vänder konjunkturen uppåt igen, men nu, istället för att omedelbart anställa tillbaka 5000 arbetare så kommer företaget undersöka vad som är mest effektivt – människor eller maskiner?

Att i detta läge installera nya maskiner innebär vare sig en konflikt med LO eller ett större avbrott från ”status quo” än det vore att dubbla personalstyrkan. Många anställda som redan idag är kostnadsineffektiva kommer därför få behålla sina jobb till nästa lågkonjunktur, och sedan får de aldrig tillbaks dem.

Men kommer inte automatisering skapa nya jobb? Kanske, men inte tillräckligt många och inte tillräckligt snabbt. Vidare så lär inte många 45-åringar som varit lastbilschaufförer hela sina karriärer plötsligt rycka upp sina liv och sadla om till programmerare; människor fungerar inte så.

Detta har vi sett inte minst i USA där tiotusentals kolarbetare vägrar gratis om-utbildning. Vidare, för första gången i historien, så automatiseras även högskoleutbildade människor bort: Artificiell intelligens gör att robotar och dataprogram idag kan göra en hel del av det arbete som tidigare krävde journalister och jurister.

Utbildning löser alltså inte hela problemet. Men även om det kunde lösa problemet så försvinner ju inte den tredjedel (minst!) av befolkningen som är praktiskt lagda och helt saknar läshuvud. Många av dem skulle säkerligen hellre leva på bidrag hela livet (eller begå brott) än att plugga. Vart de ska jobba i framtiden är vår i särklass största ekonomiska utmaning.

Givetvis kan vi inte förbjuda ny teknologi. Vad vi däremot kan göra är att reformera skattesystemet: Robotar betalar inte arbetsgivaravgifter (eller de flesta andra skatter), vilket gör att det absurt nog kan vara ekonomiskt smart att ersätta en anställd med en robot även om roboten är mindre effektiv. Vårt skattesystem diskriminerar idag mot människor vilket gör att automatiseringen går ännu snabbare och blir mer destruktiv än den måste vara.

Vi måste också börja hänvisa praktiskt lagda ungdomar till de yrken som mest sannolikt kommer överleva automatiseringsvågen. Slutligen så måste automatiseringen få sin välförtjänta plats på den politiska agendan. Inget problem har någonsin lösts innan dess existens erkänts. Kort sagt: Vi måste börja prata om robotarna.

Om debattören
John Gustavsson är doktorand i nationalekonomi vid National University of Ireland Maynooth, Irland. Han har debatterat samhällsfrågor ur ett konservativt perspektiv i tio år.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag