STOCKHOLM Datateknikstudenter på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) får inte genomgå sin utbildning utan att skriva en uppsats där de reflekterar över vita, heterosexuella mäns privilegier.
– Här har vi valt fördelar med att vara i majoritet som man ska fundera på, förklarar den kursansvarige läraren för Nyheter Idag.

Den som väljer att gå datateknikprogrammet på KTH kan inte bara vänta sig programmering och matematik på schemat. Man måste även gå kursen ”Programsammanhållande kurs i datateknik”, vars mål är att ”göra kursdeltagarna till professionella studenter”. Den ges under årskurserna 1–3 och är obligatorisk för den som senare ska ta sin civilingenjörsexamen.

I kursen ingår ett seminarium och en uppsats på temat minoriteter och likabehandling. Till seminariet, som enligt schemat senast hölls i torsdags, uppmanas studenterna att läsa en del litteratur, som artikeln ”De vill avslöja heteronormen på KTH”, rapporten ”Avslöja heteronormen på GU och Chalmers”, KTH:s värdegrund, samt en artikel om Metoo. Man ska även titta på SVT:s dokumentär Raskortet, en film om hur det är att vara svart i Sverige.

Dessutom ska studenterna göra ”Implicita associationstestet” från Harvard, som är till för att avslöja ens omedvetna fördomar. När de sedan ska skriva ett reflektionsdokument och delta på seminariet, uppmanas de att ”tänka på, som man ska göra i alla sammanhang, att minoriteter ofta inte syns men finns, så om du uttrycker dig nedlåtande om en minoritet kan personer i rummet/läsargruppen bli direkt träffade.”

Studenterna ska också skriva uppsats. Årskurs 1 instrueras att skriva en text på 500–900 ord där de reflekterar över följande frågor (man får välja tre att svara på):

1. Vilka tror du är dom största fördelarna med att vara – och uppfattas som – man?

2. Vilka tror du är dom största fördelarna med att vara heterosexuell?

3. Vilka tror du är dom största fördelarna med att identifiera sig som det kön, som andra uppfattar att man tillhör?

4. Vilka tror du är dom största fördelarna med att vara uppväxt i Sverige?

5. Vilka tror du är dom största fördelarna med att ha ett nordiskt/västerländskt utseende?

6. Vilka tror du är dom största fördelarna med att fungera utan något synligt respektive osynligt funktionshinder?

Årskurs 2 och 3 ska i sin tur skriva 600–1000 ord och ”reflektera kring hur det är att tillhöra en icke-minoritet respektive minoritet och värdet av och svårigheterna med att uppnå likabehandling. Du kan finna inspiration i dom numrerade frågorna för årskurs 1 ovan.”

För det nuvarande läsåret 2017/2018 var deadline att lämna in uppsatserna den 26 januari, förra veckan. Samma dag uppmärksammades uppgifterna i ett inlägg på forumet Flashback. Skribenten, som utger sig för att vara en av studenterna, är missnöjd.

”Bör teknologutbildningar verkligen involvera identitetspolitik alls? Själv började jag på programmet för att lära mig om datorer, inte om dagens politiska mode,” skriver studenten, och fortsätter: ”Är det okej att skattebetalarnas pengar går till att anställa politiska aktivister som får bekväma löner för att utforma och rätta dylika uppgifter?”

Fler i Flashback-tråden är kritiska – en skriver: ”Allt ovan saknar fullständigt koppling till utbildningen. Den som hittade på detta borde få sparken!” En annan skriver: ”Gift. Teoretiskt gift. Välkommen till modern utbildning.” ”Är glad man fick sin examen innan allt detta trams dök upp,” inflikar en tredje.

Att kursen är så kontroversiell beror mest på den identitetspolitiska vinkling som många anser genomsyrar uppgifterna: ”Frågan är alltså hur rimligt det är att politiska ideologier är en del av utbildningar. Svaret är att det är fullständigt absurt,” menar en användare på Flashback.

Alla är dock inte negativt inställda. En person kommenterar: ”Du skall ju sedan gå ut och fungera i samarbete med andra, så givetvis är det bra att du inom kursen reflekterar över verkligheten runt ditt yrkesval.”

Nyheter Idag har talat med Viggo Kann, professor i datalogi, som är ansvarig för den aktuella kursen. Han säger att de började med temat minoriteter och likabehandling för tre år sedan.

Kann menar att uppsatsens syfte är att ge studenterna ”en allmänbildning i de här frågorna”. Den kunskapen ska hjälpa en som civilingenjör främst när det gäller ”lagarbete och samverkan med andra personer i olika sammanhang”.

En användare på Flashback, som utger sig för att vara student på KTH, klagar på att utbildningen involverar identitetspolitik. Tycker inte du att det finns identitetspolitiska antaganden i frågorna som ni ställer, att det är vita, heterosexuella män som har fördelarna i samhället?

– Här har vi valt fördelar med att vara i majoritet som man ska fundera på. Och då har vi valt ut sex stycken frågor, men man behöver bara besvara tre av de här frågorna. Om man tycker att man av någon anledning – kanske att man själv tillhör eller inte tillhör någon sådan här grupp – att det är känsligt att svara på just den frågan så får man välja någon annan. Så om man inte vill skriva om en viss majoritet eller minoritet så kan man välja någon annan. Därmed så tycker jag att vi går runt de problem som kan finnas med att en del känner att det är svårt att skriva om vissa saker, säger Viggo Kann.

Nedanför instruktionerna för seminariet, som finns att läsa på KTH:s webbplats, ger skolan information om ett mentorsprogram på ett IT-företag, som erbjuds enbart till tjejer i årskurs 2.

”Som en del i jämställdhetsarbetet har företaget Findwise startat ett mentorsprogram där du som tjej* i årskurs 2 på KTH:s datateknikprogram har möjlighet att ansöka om att få en utvecklare på Findwise som mentor.”

Det påpekas att mentorsprogrammet inte är kopplat till KTH, samt att ”Alla som har erfarenhet av att identifieras som kvinna är välkomna att ansöka till mentorsprogrammet. [denna formulering är gjord av Findwise; problematisera den gärna!]”

Är det inte problematiskt av er att be studenterna att reflektera över fördelarna med att vara man, när ni själva informerar om ett mentorsprogram som bara tjejer har möjlighet att ansöka till? Där finns det ju en konkret fördel med att vara kvinna.

– Ja, ja. I årskurs 2 och 3 så kan man ju prata om det också, alltså allmänt om fördelarna med att tillhöra en icke-minoritet eller en minoritet. Då har man full frihet att ta upp sådana saker också. Det var ingen som gjorde det i de reflektioner som jag har läst. I de tre grupper som jag hade var det ingen som tog upp den vinklingen som du gör.

– Men, det handlar om reflektioner. Vi är inte styrande på något sätt i, och vi bedömer inte heller, innehållet i reflektionerna. Här tittar vi på att man reflekterar över huvud taget och att man gör det på ett strukturerat sätt och att man har argumentation som följer argumentationsheder och så vidare. Så innehållet i reflektionerna bedöms inte i kursen.

Hur har studenterna reagerat på dessa uppgifter? Har någon varit kritisk?

– Jag har läst tre gruppers reflektioner, haft tre seminarier och det är ungefär femton stycken i varje grupp, så ungefär 45 stycken har jag personligen haft kontakt med. Och det stora flertalet av dem har varit väldigt positiva. De säger att de har lärt sig något nytt och insett nya saker som de inte har tänkt på tidigare.

– En har tyckt att det har varit, just som du sade, en typ av vinklat urval av förberedelseuppgifter – kanske inte frågor men förberedelseuppgifter. Sedan finns det de som på Flashback har kritiserat det här men jag har inte fått något mejl från någon sådan. Däremot har en annan mentor fått ett mejl från en person som var kritisk, säger Viggo Kann.