”Lägg av pajen i geggvecket” – Bengt Dagrin har samlat fula ord i fyra decennier

Bengt Dagrin framför affischer från hans föreläsningar. Foto: Stine van Wynsberghe
  • Söndag 16 jun 2019 2019-06-16
E-post 78

Sedan den första utgåvan av Fula ordboken 1985 har Bengt Dagrins samling av ”fula ord” växt rejält, och sedan drygt ett år tillbaka finns den numera drygt 20 000 ord stora samlingen fritt tillgänglig på nätet. Nu kan alla äntligen lära sig vad indiansperma, hæmomani och rabarbersvaj betyder.

Bengt Dagrin heter han, mannen bakom Fula ordboken, och själv kallar han sig för maledictolog, men han har kallats både för ”snuskexperten” och ”snuskprofessorn”. Fast någon professor är han inte. Inte ens akademiker. Men på egen hand har han sedan 80-talet samlat på fula ord – även om han poängterar att orden i sig varken är fula eller fina – och lagt ned ungefär tjugo timmar i veckan i nästan 40 år på att skapa vad lingvisten Mikael Parkvall i en recension i Svenska Dagbladet kallat för en ”kulturgärning”.

Men Fula ordboken är inte en vanlig ordbok; till stor del är det också ett lexikon. Mellan fallos och fallrep hittar vi det isländska fallosmuseet, vars samlingar enligt ordboken skall utökas med en donerad människopenis vad tiden lider. Och slår man upp ordet neger får man inte bara veta vad det betyder; man får också en historielektion med allehanda kuriösa inslag, som att ett utrop av bistromenyn på ett X2000-tåg mellan Göteborg och Stockholm den 6 maj 2010 avslutades med ”… och så har vi negerbollar också”, vilket ledde till upprördhet hos vissa resenärer och en ursäkt från SJ. Men visst finns även rena ordfynd som rövgädda (en skitkorv så långt gången att den hänger ut som ett gäddhuvud ur rumpan), vagitarian (person som bedriver cunnilingus) och ålbete (otroligt ful och osexig tjej).

– Jag har ju långt ifrån bara fula ord, jag har ju också så kallade fina ord, och jag har en massa eufemismer, jag har latiniseringar, jag har också med ord från andra språk. Det är ett sätt att låta ingå i ordboken en sorts sexlexikon, och så ville jag också visa på vilken enorm mängd ord som finns. Det finns ju över tvåtusen ord bara för mannens organ, och då kan så klart inte alla av dem uppfattas som fula, förklarar Dagrin.

Att titeln ändå redan från början var Fula ordboken var egentligen ett PR-trick.

– När jag kom till mitt första förlag, Wahlströms, då sade jag att jag hade tänkt mig att den skulle heta Fula ordboken, och de blev alldeles till sig. De såg det som ett säljargument. Och sedan har det blivit nästan som ett verksnamn, och därför hänger det med, men egentligen skulle den ju inte heta Fula ordboken alls, men något ska ju böcker heta, och det är sällan titeln på en bok berättar vad som ingår i den.

Senare skulle dock Wahlströms kräva att ordboken bantades ned till senare utgåvor, men det vägrade Bengt Dagrin att göra.

– Det jag har skrivit har jag skrivit, och det vill jag ha ut. Men så hittade jag Carlssons bokförlag och Trygve Carlsson, och när jag kom till honom frågade jag hur tjock boken fick vara, och då svarade han att det kunde inte han som förläggare bestämma, utan det var upp till mig som författare, och det är banne mig den första och enda förläggare som jag har träffat på som har den inställningen.

Totalt har de olika utgåvorna av Fula ordboken och Stora fula ordboken sålt nästan 100 000 exemplar, men nu är det slut med böcker. Sedan förra våren finns hela samlingen på internet, och sedan lanseringen i april förra året har hemsidan haft närmare 100 000 besökare.

– Mitt enda intresse är att jag ska sprida de här orden och kanske ge någon en tankeställare att de här orden inte är så fula egentligen. Jag har inget som helst intresse av att bli rik eller tjäna pengar på det här, berättar Dagrin.

Snart är han 80 år gammal, och fascinationen för de fula orden går långt tillbaka.

– De här funderingarna har följt mig ända sedan jag var liten grabb. När jag gick första året i skolan fick jag lära mig ett helt nytt ord för det man gör med pillesnoppen, som vi sa hemma, och det var ordet ”pissa”, och det hade jag aldrig hört förut hemma, för där sade vi alltid ”kissa”. Så när jag kom testade jag det här ordet på först min mor, och hon vart alldeles chockad och sade att det där måste vi prata med pappa om när han kommer tillbaka. Och då sade pappa sa att det där ordet får du aldrig använda över huvud taget. Och då undrade jag varför får jag inte det då? För att det är ett fult ord, svarade han.

Men varför ansågs pissa vara ett fult ord? Dagrin berättar att pissa är ursprungsordet och att det har funnits åtminstone sedan medeltiden. Det var den framväxande medelklassen på det pryda 1800-talet som uppfann barnspråksordet kissa för att distansera sig från hur gemene man och de lägre klasserna talade.

Och visst varierar ordens laddning över tid. Ordet kuk har Dagrin spårat till 1000-talet, i form av en inskription på ett revben som återfunnits i Oldenburg på den tyska östersjökusten. Där står ”kuk kyss kuttan kyss”, och kutta är naturligtvis ett ord för kvinnans könsorgan. På 1600- och 1700-talen kunde författare som Georg Stiernhielm och Jesper Swedborg använda ordet utan att väcka uppmärksamhet, men så kom det tradiga 1800-talet. När Wilhelm Moberg i Utvandrarna (1949) lade ordet kuk i munnen på en av romankaraktärerna blev det skandal.

– Det gick så långt att han inte vågade visa sig i sin hembygd i Småland på många år, kommenterar Dagrin, men fortsätter:

– I och med den sexuella revolutionen på 60-talet blev det friare. Vi fick kända författare som skrev väldigt frispråkigt, om porr bland annat. Det blev en frigörelse som hette duga. Folk kunde knappt vänta på att böckerna skulle levereras till bokhandeln, som de rev och slet i dem. Jag minns själv från min uppväxt hur lockande de här böckerna var, för äntligen fick man en möjlighet att se att det fanns andra också som kunde ge uttryck för de här orden utan att man behövde rodna, stamma och viska som det hade varit tidigare. Men nu tycker jag att jag ser en liten tendens till att det går tillbaka till det här mer slutna samhället när det gäller de här uttrycken. Det börjar bli igen att man får vakta sitt ord och inte kan prata fritt längre.

Nätupplagan av Fula ordboken hittar du här.

Stöd Nyheter idag genom att bli PLUS-kund för 69 kronor i månaden!

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag