Lars Calmfors om regeringens stödpaket: ”Svårt att se att det här ska räcka”

Foto: Karl Gabor/SVT
  • Måndag 16 mar 2020 2020-03-16
E-post 88

På måndagen presenterade regeringen och stödpartierna C och L ett stödpaket som bland annat innebär att staten betalar hälften av kostnaden när företag korttidspermitterar i stället för varslar om uppsägning. Men Lars Calmfors, professor emeritus och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, tror inte att det räcker. – Om försäljningen försvinner under en period i ett företag då har jag svårt att se att man ska klara sig utan mer stöd. Det skulle behövas ett permitteringsstöd där staten tar nästan hela kostnaden, säger han.

Under måndagen presenterade regeringen och dess stödpartier C och L ett stödpaket för svenska företag och löntagare. Företag kan få anstånd med att betala arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms under tre månader, något som kan skjutas upp i upp till ett år. Företag får också möjlighet att korttidspermittera anställda. Något som ska börja gälla den 7 april men vara retroaktivt från den 1 januari.

Läs mer: Sverige fortsätter ta emot asylansökningar trots coronakrisen

Korttidspermitteringen innebär att anställda kan få gå hemma med 90 procent av lönen, i stället för alternativet att bli varslade om uppsägning. Staten betalar 50 procent av kostnaderna.

Finansminister Magdalena Andersson (S) sade under pressträffen att man lägger ett åtgärdspaket som kan omfatta upp till 300 miljarder kronor. Men en stor del av de miljarderna består av det anstånd som företagare får och ska betalas tillbaka med ränta. Dessutom tas en avgift ut av företagen för att de får anstånd. Kostnaden för staten stannar på 194 miljoner kronor, enligt regeringens hemsida.

Lars Calmfors är professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.

– Som jag ser det är de åtgärder man föreslår otillräckliga. Jag tror att det behövs ett mycket mer omfattande åtgärdspaket redan nu, säger han.

Regeringens förslag om att staten tar hälften av kostnaden för ersättningen till anställda som permitteras räcker inte, menar Calmfors.

– Om försäljningen försvinner under en period då har jag svårt att se att företag ska klara sig utan ett mer generöst stöd. Det skulle behövas ett permitteringsstöd där staten tar nästan hela kostnaden. Det blir dyrt men alternativet är värre, säger han.

De statliga finanserna ger utrymme för att Sverige nu kan använda kraftfulla åtgärder, menar Calmfors.

– Vi måste förmodligen låta de offentliga finanserna gå med stora underskott. Flera procent av BNP. Ett problem i sammanhanget kan vara att man då kan slå igenom utgiftstaket. Dumt nog har det aldrig införts någon undantagsklausul som tillåter det. Men riksdagen kan ju alltid fatta beslut om att höja utgiftstaken om det behövs. Ingen skulle se det som ett allvarligt brott mot reglerna i en helt exceptionell situation.

– Det är därför vi har haft ett strikt ekonomiskt regelverk, något som ibland har ifrågasatts. Men det är för att vi vid sådana här situationer ska ha möjlighet att kunna agera, säger Calmfors och gör en jämförelse mellan Sverige och coronakrisdrabbade Italien.

– Vi har en skuld i offentlig sektor på 35 procent av BNP medan Italien ligger på 135 procent. De kommer fort att hamna i en svår situation. I dagsläget kan svenska staten låna obligationer på 10 år på minusränta och 30-åriga med nästan nollränta. Det är klart att statsskuldsräntorna kan stiga men utgångsläget är gott.

Under regeringens pressträff på måndagen sade Magdalena Andersson att hon inte utesluter ytterligare åtgärder.

– Vi följer utvecklingen och förbereder oss för alla scenarier, sade hon.

Finns det något skäl att vänta på att sätta in hela batteriet med åtgärder?

– Jag tycker att det finns goda skäl att redan nu ta i mer, säger Lars Calmfors som menar att om vissa åtgärder skulle vara för kraftiga kan man dra tillbaka dem.

Han trycker på att situationen som är i dag var helt omöjlig att förutspå bara för några månader sedan, innan nyheten om coronautbrottet.

– Man får ha förståelse för att det är en unik situation. Det kan vara svårt att under de förutsättningarna snabbt sätta in tillräckligt kraftfulla åtgärder. Det tar tid för alla att mentalt anpassa sig men det är vi tvungna till, säger han.

Lars Calmfors

Lars Calmfors är nationalekonom, utbildad vid Handelshögskolan där han doktorerat.

Han är professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet där han tidigare har varit chef.

Calmfors var från 2007 till 2011 ordförande i Finanspolitiska rådet.

Åtgärderna i Sverige hittills
  • Staten kommer att kompensera kommuner och regioner för extraordinära åtgärder och merkostnader inom hälso- och sjukvården och omsorgen kopplade till coronaviruset.
  • För att minska smittspridningen i samhället slopas karensavdraget mellan 11 mars och 31 maj genom att staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukfallet.
  • Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket får ytterligare resurser.
  • Resurserna ökas för den s.k. smittbärarpenningen då antalet individer som har rätt till denna ersättning antas komma att öka.
  • Staten tar tillfälligt över sjuklöneansvaret i två månader.
  • Likviditetsförstärkning ges via skattekontot för moms, arbetsgivaravgifter och anställdas preliminärskatt från 1 januari.
  • Korttidspermittering införs från och med den 16 mars.
  • Utöver regeringens åtgärder har Riksbanken meddelat att de lånar ut upp till 500 miljarder kronor till företagen via bankerna för att säkerställa kreditförsörjningen. Finansinspektionen har meddelat att de sänker den kontracykliska kapitalbufferten till noll för att värna en väl fungerande kreditförsörjning.

Källa: regeringen.se

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag