SVERIGE Under sin tid i regeringen gjorde moderaterna och folkpartiet inte mycket för att hjälpa Sveriges hårt ansatta försvarsmakt, men väl i opposition har förslagen om utökade ekonomiska medel stått som spön i backen. Kristdemokraterna ser dock kritiskt på spektaklet.

Under sina åtta år vid makten drog Alliansen gladeligen Försvarsmakten genom ett stålbad flertalet gånger. Sveriges militära operativa förmåga kördes i botten och överbefälhavare Sverker Göransson talade ett tag om det så kallade enveckasförsvaret – ett försvar som sedan visade sig vara för bra för att vara sant.

I opposition har dock de forna regeringspartierna varit duktiga på att lägga fokus på vad före detta statsminister Fredrik Reinfeldt kallade för ett särintresse.

Moderaterna själva kräver inte bara att regeringen ska tillföra ytterligare 10 miljarder kronor i ökade anslag till Försvarsmakten, utan partiet vill även se en utredning i Nato-frågan.

Folkpartiet har självfallet inte velat vara sämre. Till SVT Nyheter säger partiledare Jan Björklund att regeringens eget förslag om 6,2 miljarder kronor är för klent.

– Vi måste nu förstärka det svenska försvaret och vi ser framför oss att det under de här fem åren som försvarsbeslutet omfattar så behöver vi lägga på ungefär 18 miljarder utöver dagens nivå, förklarar Björklund.

Ebba Busch Thor tror inte på kollegornas sifferbingo

I en intervju med Mats Knutson i SVT:s Rakt På ifrågasätter kristdemokraternas blivande partiledare, Ebba Busch Thor, hela idén med att moderaterna och folkpartiet nu ska tävla om vem som kan lova mest pengar.

– Det viktiga för Kristdemokraterna är innehållet i politiken, inte det sifferbingo vi nu ser andra partier ägna sig åt. Vi kommer inte att delta i det, säger Ebba i programmet.

Hon förklarar även att kristdemokraterna inte kommer att delta i vad hon kallar för en budgivning mellan allianspartierna. Istället menar hon att Försvarsmakten själv bör få säga sitt om de ekonomiska medel som först och främst den sittande regeringen lovat.

Moderaterna tvingade ned Försvarsmakten i ett stålbad

Även om det var socialdemokraterna som under 90-talet inledde det som i försvarskretsar brukar kallas för den strategiska blackouten, var det den moderatledda alliansregeringen som på allvar genomförde den. I stort sett alla förbandstyper har påverkats av vad som Fredrik Reinfeldts regering ofta benämnts som satsningar på försvaret.

Bland annat har det svenska förbandssatta stridsvagnsbeståndet reducerats från 120 till 45 och antalet haubitsar har gått från 48 till 24. Sveriges psykologiska försvar har lagts ned helt och inte heller beredskapspolisen, som Nyheter Idag skrivit om tidigare, existerar längre. Man beslutade även att inte genomföra nödvändig renovering av vare sig stridsvagn 122 eller stridsfordon 90.

Chans till förändring eller bara tomt prat?

Frågan som bör ställas nu är om moderaterna och folkpartiet verkligen menar allvar med sina försvarsförslag. Enligt decemberöverenskommelsen, DÖ, måste samtliga inblandade partier enas i försvarsfrågan. Är de forna regeringspartierna beredda att riva upp DÖ för att kunna på riktigt kunna ställa sig bakom sina förslag, eller är det hela bara tomt prat i skydd av den samma?

Kristdemokraternas ledamot i Europaparlamentet i Bryssel, Lars Adaktusson, har hintat om att kristdemokraterna under Busch Thor rent teoretiskt kan riva upp decemberöverenskommelsen. Ebba Busch Thor har dock själv sagt att partiet under hennes ledning inte kan bryta överenskommelser hur som helst. Samtidigt menar hon att hennes parti inte kommer stå och titta på om regeringen inte håller sin del av DÖ.

Den kristdemokratiska politikern har dock varit tydlig med vart hon vill föra sitt parti, och försvarsfrågan är en av de frågor som Busch Thor lagt stor tyngd vid under den senaste månadens politiska diskussioner.