Mathiasson: Kanada visar att det kontantlösa samhället hotar demokratin
Avskaffandet av kontanter är en politisk fråga, inte en teknisk fråga. Vill du veta hur hotet ser ut? Titta på Kanada, där stat och storfinans fryser bankkonton för att kväsa protester mot regimen. Försvaret av kontanter är ett försvar av demokratin, menar Nyheter Idags Robert Mathiasson i veckans krönika.
Framväxten av det kontantlösa samhället beskrivs oftast som en rent teknisk fråga. Vi som försvarat kontanterna har betraktats som sorgliga Don Quijote-typer i en lika hopplöst bakåtsträvande strid som om vi försvarade faxmaskiner eller rätten att få ha en tjock-tv.
Men frågan om rätten till kontanter är allt annat än en teknisk fråga, det är en politisk fråga. Och vill du veta vad frågan i grunden handlar om bör du titta på det som just nu händer i Kanada.
Lastbilsförarnas revolt mot regimens drakoniska inskränkningar i medborgerliga fri- och rättigheter bemöts med stenhård repression. Skyhöga böter, långvariga fängelsestraff, indragna möjligheter till framtida jobb och inkomster och massarresteringar. Det är den gamla vanliga repertoaren för regimer som vill slå ner folkliga uppror.
Läs även: Mathiasson: Leve den kanadensiska frihetskonvojen
En ny sång på repressionens spellista är att kanadensiska staten tillsammans med storfinansens banker och försäkringsinstitutioner nu även drar in redan betalade försäkringar och fryser de protesterandes bankkonton. Mitt i den smällkalla kanadensiska vintern blockeras människors bankkonton. Elräkningar, hyror och banklån kan inte betalas. Mat, blöjor och kläder kan inte inhandlas. Familjer riskerar att hamna på gatan. Liv slås sönder. Och pengainsamlingar för att stödja de protesterande blockeras likaså.
Det hela är möjligt eftersom allting sker genom de finanskanaler som kontrolleras av ett fåtal finansföretag och dessa arbetar som sagt intimt tillsammans med staten.
Här har du det kontantlösa samhällets realitet. Kom inte och påstå att detta endast är en teknisk fråga. Det är en politisk fråga. Det är en fullkomligt central fråga för demokratin. Helt avgörande för folkets makt i förhållande till både stat och storfinans.
Den amerikanske författaren och debattören Joe Kotkin kom häromåret ut med boken ”The coming of Neo-Feudalism”. Nyfeodalism är ett träffande begrepp. När allt mer makt samlas hos allt färre, när politisk och ekonomisk makt smälter samman reduceras folket till vad som med rätta kan betecknas som en ny variant av livegenskap. Inte nog med att vi är skuldsatta upp över öronen, utan även de pengar vi de facto äger ligger helt i händerna på bankerna. Och om vi liksom i Kanada är olydiga mot makten, kan de med ett knapptryck beröva oss dessa.
När jag och andra varnat för just detta, har vi utmålats som paranoida konspirationsteoretiker. Verkligheten i Kanada visar att vi hade rätt. Våra varningar utspelar sig just nu i realtid. Och man behöver inte stödja de kanadensiska protesterna för att inse faran. Samma maktmedel kan användas mot vem som helst som inte behagar regimen och vilka som sitter vid rodret för regimen kan som bekant också ändras.
Försvaret av kontanterna handlar om människors makt över sina egna pengar. Inte i första hand i egenskap av konsument, utan i egenskap av medborgare. Trots detta, eller kanske just därför, har införandet av det kontantlösa samhället pågått länge, men till stor del utan någon form av demokratisk debatt.
Valåret 2022, med erfarenheterna från Kanada inför våra ögon, borde varje parti som kandiderar till Sveriges riksdag avkrävas ett entydigt svar. Hur ställer de sig till medborgarnas rätt till sina egna pengar? Är de för eller mot det nyfeodala kontantlösa samhället? Den som tvekar i valet mellan att representera medborgarna eller det stat-och-bak-komplex som driver på för det kontantfria samhället har ingen plats i Sveriges högsta folkvalda församling att göra, om du frågar mig.
Det viktigaste är att de folkvalda måste avkrävas ansvar och tydlighet. Det måste vara slut på fega politiker som gömmer sig bakom att det hela handlar om teknik.
Läs även: Mathiasson: Har du hört talas om ”problemet med de tolv”?
