Johan Westerholms bok ”Islamismen i Sverige” är inte bara en välkommen beskrivning av det Muslimska brödraskapet och dess associerade organisationer i Sverige. Det är också en kartläggning av de politiker och aktivister som möjliggjort för islamismen att få fotfäste i Sverige, skriver Mats Bergh i sin krönika.

Den som inte känner oro inför användandet av begreppen islam, islamism, jihadism, salafism med mera räcker upp handen. Johan Westerholm, ledarsidorna.se, har skrivit en mycket informativ bok som närmast kan användas som ett uppslagsverk.

Rubriker som ”Individ kontra kollektiv inom islam och islamism”, ”Islamic relief & muslim aid” eller ”Muslimska brödraskapet och Myndighetssverige” ger en god förståelse för vad som avhandlas i respektive föredömligt korta kapitel.

Islam är religionen, islamismen är den politiska tillämpningen av islam och jihadismen är den våldsbejakande delen av islam. I islamismen och jihadismen är målet att samhället skall omvandlas till en islamisk stat. I den våldsbejakande islamismen är det därför helt legitimt att krossa allt motstånd, även andra muslimer.

Eftersom det alltid kan finnas motståndsfickor så innebär det i praktiken ett evigt krig. Alla medlemmar i eller anhängare av Islamiska staten, Muslimska brödraskapet och al-Qaida är muslimer men bara en liten del av alla muslimer tillhör naturligtvis dessa grupper. Islamister var en part i 73 procent av alla inbördeskrig med över 1 000 döda per år 2016.

Ett särskilt intressant kapital handlar om att fascismen, kommunismen, nazismen och islamismen är påtagligt lika. De är samtliga odemokratiska ideologier som ska påtvingas andra. I den radikala islamismen är krigarna beslutna att dö martyrdöden för att komma till paradiset. Detta kombinerat med att islamismen tar skydd bakom religionen islam innebär att denna är särskilt svår att bekämpa. En Hizbollah-ledares uttalande 2016 om att ”Ni älskar Pepsi-Cola, vi älskar döden, det är därför vi kommer att segra” synliggör tankegångar i dessa kretsar.

Westerholm redogör för olika strategier av islamistisk kamp. En är ”skrämsel-jihad” vilket innebär att införa sharialagar i enklaver och hota om eller driva domstolsprocesser för att få majoriteten att anpassa sig, trots avsaknaden av lagstöd. Detta kan på goda grunder antas vara det som sker i målet med före detta kommunalrådet Ann-Sofie Hermansson (S) just nu.

En stor del av boken avhandlar en kartläggning av det Muslimska brödraskapets utomparlamentariska infiltration i Sverige. Här återkommer namnen på kända politiker som antingen möjliggjort eller genom aktivt handlande drivit dessa frågor och öppnat dörrarna till makten. Beskrivningarna av särskilt Alice Bah Kuhnke (MP), Ulf Bjereld (S) och Mehmet Kaplan (MP), men även av Margot Wallström (S) och Carin Jämtin (S) är läsvärda. Under regeringen Löfven har mycket stora summor skattepengar kanaliserats, öppet eller mer eller mindre dolt, till grupperingar som kan antas ha en annan agenda än det västerländska öppna samhällets.

Persongalleriet innehåller mer än 200 namn, mängder av organisationer och boken avslutas med korta kapitel om de olika partiernas kopplingar till islamismen.

Boken rekommenderas till alla som inser att frågorna om jihadismens numera belagda inflytande på samhället är mycket angelägna att debattera. Johan Westerholm har förtjänstfullt lagt en stor pusselbit och bidrar till den folkbildning som behövs för att välja väg på faktabaserad grund, vilket kommer avgöra Sveriges framtid.

Boken finns att köpa på internetbokhandlar som Bokus och Adlibris.

Mats Bergh är advokat och rättspolitisk debattör.