GREKLAND Grekerna röstade nej till att acceptera kraven från EU-kommissionen, ECB och IMF. Samtidigt håller bankerna stängt i Grekland och situationen är på väg att bli mycket allvarlig. – Det är en mycket farligare situation än Argentina. Grekland har inget alternativ till Euron, säger ekonomen Mattias Lundbäck till Nyheter Idag.

Allt pekar på att Grekland röstat nej till de tuffa kraven från EU-komissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden, IMF. Samtidigt är läget akut för Greklands ekonomi där bankerna inom kort väntas lida av allvarlig likviditetsbrist – alltså att det helt enkelt inte finns tillräckligt med pengar i Greklands ekonomi.

”EU har bara Tsipras att förhandla med”

Nyheter Idag har talat med Mattias Lundbäck, ekonomie doktor vid forskningsinstitutet Ratio och han förklarar att omröstningen i Grekland har gett Syrizas partiledare Alexis Tsipras ett starkt mandat för att omförhandla villkoren med motparterna. Samtidigt är det ett mycket högt spel som Lundbäck beskriver som ett ”chickenrace” mellan parterna.

– Det viktigaste med den här omröstningen är att EU nu bara har Tsipras att förhandla med. Förut verkade EU ha haft en strategi om att man på något sätt skulle kunna bli av med den nuvarande regeringen i Grekland och kanske återkomma och förhandla senare. Det var förmodligen också syftet med att förlänga programmet, man ville ha en kortare förlängning och man hoppades på att det grekiska folket skulle tröttna och slänga ut den nuvarande regeringen.

Nu blev det inte så och situationen är på flera sätt mer allvarlig än någonsin tidigare. Om inte Grekland kan nå en överenskommelse med långivarna kommer landet snabbt få en icke-fungerande ekonomi. Människor kommer helt enkelt inte kunna göra affärer med varandra, då det inte finns något betalningsmedel att använda. Den första och mest märkbara effekten kan bli att maten helt enkelt tar slut i affärerna, varnar Lundbäck.

– Det är en mycket farligare situation än Argentina. Grekland har inget alternativ till Euron.

”Finns inget sätt för EU att slänga ut Grekland ur valutaunionen”

Det finns i grunden två vägar för Grekland att ta sig ur den situation som landet nu befinner sig i. Huvudspåret är att Grekland förhandlar med långivare och når en lösning som säkerställer att bankerna inte får brist på likviditet. Samtidigt är kraven tuffa för grekisk ekonomi – stora nedskärningar på offentlig sektor har redan genomförts och det socialistiska partiet Syriza försöker sätta press tillbaka mot EU, ECB och IMF.

Den andra vägen är att Grekland lämnar Euron. För att det ska kunna ske krävs att landet inför någon ersättning till Euron, i realiteten en ny valuta. Hittills har inga sådana åtgärder vidtagits från nuvarande regering i Grekland.

– Oavsett vilken väg man än väljer har man problem. Egentligen vill inte grekerna lämna EMU och det finns egentligen inget sätt för EU att slänga ut dem ur valutaunionen, annat än att strypa likviditeten till bankerna. Problemet är att om de stryper likviditeten till bankväsendet riskerar man att orsaka väldigt allvarliga konsekvenser.

”Skuldnedskrivningar är troligast”

Det är ett högt spel där långivarna, framför allt Tyskland och andra EU-länder, är allt mer kallsinniga till att ytterligare hjälpa Grekland. Å andra sidan ligger det inte i Europeiska Unionens intresse att Grekland havererar totalt, varför det troligaste alternativet nu är att det blir en förnyad diskussion om skuldavskrivning, menar Lundbäck.

– Den viktigaste punkten är skuldnedskrivningar. Faktum är att man inte stod så långt ifrån varandra när förhandlingarna bröt samman och den grekiska regeringen utlyste folkomröstningen. Jag tror skiljelinjen kommer handla om skuldnedskrivningar och får man stöd för det i EU tror jag nog man kommer vara flexibla när det gäller olika åtgärder. Man kanske även kan gå med på åtgärder när det gäller pensionsålder och den typen av saker.

Att gå med på skuldnedskrivningar är inte helt enkelt. I realiteten betyder det att de länder som lånat ut pengar till Grekland helt enkelt skänker skattemedel till den grekiska staten. Det kan straffa sig politiskt för EU-ledare, framför allt har den tyska förbundskanslern Angela Merkel en mycket kritisk inhemsk opinion att ta hänsyn till.

Sverige har lånat ut förhållandevis små summor då vi inte är en del av EMU. Betydligt värre ser det ut för länder som Spanien, Italien, Frankrike och framför allt Tyskland som ligger ute med ett lån om närmare 100 miljarder Euro.

– Problemet är mer legalt. Avskrivning av en skuld innebär en förlust i bokföringen och det är symboliskt viktigt. Rent praktiskt har det kanske inte så stor betydelse, det kanske inte är så stor skillnad mellan en skuldnedskrivning och en extremt låg ränta under en lång tid.