Medieutredningen föreslår korporativistisk kartell för att stänga ute konkurrenter

Utredningen föreslår en korporativistisk modell. Foto: regeringen.se
  • Måndag 7 Nov 2016 2016-11-07
2142

LEDARE Medieföretagen ska själva, i symbios med staten, fördela skattemedel mellan varandra. För att säkerställa att de ekonomiska medlen endast tillfaller den framtida mediekartellen införs krav om ideologiskt filter. Så kan man tolka den nya Medieutredningen som presenterades idag.

När Nyheter Idag granskade Dagens Nyheter i vintras, där vi avslöjade att DN mörkat omfattande sexuella övergrepp i Kungsträdgården, fick vi priset ”årets scoop” av forumet Flashback. Det är ett forum som har tagit idén om alla människors lika värde bokstavligt, oavsett vem du är kan du delta i samtalen och vara med i omröstningar där exempelvis ”årets scoop” utses.

Men Flashback är ett forum för folket och ska ses som sådant. I de finare salongerna, där journalisterna håller hus, var förskräckelsen total. Med rubriken ”DN-drevet är en attack mot oss alla” jämförde tidningen Journalistens chefredaktör Helena Giertta vår granskning med hur nationalistiska partier i länder som Polen, via staten, ger sig på oberoende public service. Så allvarligt anses det vara av journalistförbundets medlemstidning att granska stora medieaktörer som Dagens Nyheter.

”De nationalistiska, högerextrema, invandringsfientliga krafterna verkar vilja samma sak med medierna och journalistiken här”, skriver hon och använder ord som ”mörkerkrafter” när det syftas på Nyheter Idag. Att hennes dåvarande kollega Helge Øgrim i norska journalistförbundets tidning med samma namn gått igenom hela min story, talat med de jag intervjuat samt tagit del av mejl, sms och inspelade röstmeddelanden, för att sedan kunna bekräfta att min story höll, det bemöttes med tystnad i Sverige.

Det viktiga var att sätta stämpeln på mig och Nyheter Idag. Att vi är odemokratiska, vi är mörkerkrafter och att vi ska jämställas med högerextremister. Det är priset man får betala för att granska en maktfaktor som Dagens Nyheter.

När vi då tittar i vad Medieutredningen föreslår har man mycket riktigt tagit höjd för att utestänga medier som Nyheter Idag från möjligheten att ta del av presstöd. Häng med nu så ska jag förklara hur det nya förslaget till system fungerar.

Krav om värdegrund

Det finns uttryckligen ett krav om ”värdegrund” i utredningen. Begreppet värdegrund är ett gummibegrepp som kan användas mot allt och alla, det är också svårt att tydligt definiera vad som avses. Men för att en publikation ska kunna ta del av skattemedel, pengar som alla i Sverige tvingas bidra med, måste man uppfylla kravet om ”demokratisk värdegrund”.

”Medier som bedriver lågintensiv hatpropaganda i syfte att misskreditera en viss grupp människor – utlandsfödda, kvinnor eller muslimer exempelvis – kan enligt Medieutredningen inte anses uppfylla detta krav, även om de inte går så långt i varje enskild publicering att den ansvariga utgivaren kan åtalas för förtal eller hets mot folkgrupp”, står att läsa i medieutredningen.

Alltså, du kan publicera saker som förvisso inte strider mot lagen på något sätt men som ändå kan uppfattas som ”lågintensivt hat”. Kan man även argumentera att en publicering ”misskrediterar en viss grupp människor” är saken klar, du har därmed diskvalificerat dig från skattemedel. Min granskning av DN handlade om att tidningen, med stor sannolikhet, inte valde att rapportera om sexövergreppen då förövarna till stor del var ensamkommande afghaner.

Detta redovisade jag, då det var relevant för själva storyn. Men på samma sätt kan detta uppenbart användas emot mig och därmed utestänga Nyheter Idag från framtida skattemedel.

Någon kanske tänker nu att jag överdriver. Faktumet att det pågått sexbrott på festivaler, där bland annat – men inte enbart – ensamkommande varit förövare, är ju något som rapporterats i nästan alla stora medier. Varför skulle en publikation som Nyheter Idag bedömas annorlunda? En statlig myndighet eller nämnd kan ju knappast ha några jävsförhållanden gentemot Nyheter Idag, något som uppenbart organisationer som Journalistförbundet har.

Men det nya förslaget vill ta bort den formen av oberoende.

Medieföretagen ska själva bestämma vem som släpps in

Idag har vi presstödsnämnden där politiska partier kan nominera förslag till ledamöter. Det systemet garanterar åtminstone till viss del en bredd i nämnden vilket gör att beslut fattas på rent formella grunder, närmast juridiska resonemang. Trots att publikationen Nya Tider är kollektivt hatad av journalister och stora medieaktörer har de lyckats erhålla presstöd, då de rent tekniskt lever upp till kraven för att erhålla stöd.

Förstå mig rätt, det finns argument för att kalla Nya Tider för ”högerextrema” eller vilket ord man nu föredrar. Men även människor med dessa värderingar betalar skatt och bör rimligen få dessa tillbaka i form av medier som passar deras profil, förutsatt att de inte bryter mot lagen i vad de publicerar. Att Nya Tider får presstöd visar faktiskt på att oberoendet i någon mån fungerar idag.

Men med det nya förslaget kommer det vara en helt annan typ av personer som ska bestämma vilka medier som ska erhålla statliga medel.

”I stället för en politisk representation ska det av lagen framgå att ledamöter nominerade av organisationer som företräder publicister, journalister och medieföretag – t.ex. Utgivarna, Tidningsutgivarna, Journalistförbundet, Pressens Samarbetsnämnd och Publicistklubben – ska utgöra en majoritet”, står att läsa i medieutredningen.

Det betyder alltså att Journalistförbundet, vars medlemstidning kallar Nyheter Idag för ”mörkerkrafter”, ska vara med att bestämma om Nyheter Idag ska få lov att erhålla skattemedel, i händelse av att vi nu skulle söka det. Men de andra organen som ingår då? Ja, i Publicistklubben har jag nekats medlemsskap, eller vart fall, det kom aldrig något svar på min ansökan.

Men det finns ju fler organisationer. Tidningsutgivarna är ju också en av de organisationer som ska få inflytande över fördelningen av skattemedel, de kanske är okej med min granskning av Dagens Nyheter? Nej, så sent som i mars argumenterade Tidningsutgivarnas VD Jeanette Gustafsdotter för att det är farligt att läsa sådana granskningar som jag publicerat.

”Inför och under andra världskriget anklagades pressen från extremhögerhåll för att inte säga sanningen om bland annat bolsjevismens inflytande. Under 1970-talet var istället yttersta vänsterkanten övertygad om att medierna ljög eller förteg kapitalismen. Nu pågår det återigen en debatt om mediernas lögner på hög nivå”, skriver hon i en debattartikel med den passande titeln ”Medierna ljuger inte!”.

Texten skrevs i kölvattnet av den stora debatt som rasade under våren och som fick sin utgångspunkt i mitt avslöjande. Det är alltså dessa organisationer och personer som av staten ska bedöma om Nyheter Idag förtjänar ta del av skattemedel, om vi nu skulle få för oss att söka dessa pengar.

Sådan är korporativismen

Idéerna bakom det nya förslaget är inte nytt. Dagens system av egalitär modell ska ersättas med en variant av korporativism. Ordet egalitär syftar på jämlikhet, varför en sådan modell strävar efter att behandla alla lika. Det är de idéerna som garanterar att just Nya Tider, trots bokmässor och journalistdrev, ändå får sitt presstöd.

I motsats till detta har vi korporativismen som fungerar som ett slags skråväsende och där samhället ses som en organisk kropp. Inom korporativism eftersträvas symbios och samförstånd mellan stat och företag. Istället för konkurrens ska motstridiga intressen istället likriktas. Med den nya medieutredningen får vi tillbaka ett skråväsende för just medier och det blir detta skråväsende, där ovan nämnda organisationer ingår, som själva ska fördela skattemedel sinsemellan.

Detta skapar alla förutsättningar för en kartellbildning, där de som redan är inne i ”värmen” får mer makt. Och de som står ute i kylan, som alltså inte släpps in i det nya skrået, får vackert finna sig i att vara utanför.

Men jag kanske bara är alarmistisk. Du får själv fundera på hur stor åsiktsbredd och tolerans det finns bland journalister och medieaktörer, det är nämligen den bredden som kommer ha direkt inflytande över hur skattemedel i framtiden ska fördelas.

Kanske kan man drista sig att lägga fram ett eget banbrytande förslag? Skrota hela systemet och lägg istället hälften av alla miljarder på att hjälpa flyktingar på plats i Syrien. Tänk vilken riktig nytta pengarna istället skulle göra.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag