Att regeringen öppnar för ”husrannsakan och avlyssning utan konkret misstanke” handlar i grunden om att ge svensk polis samma verktyg som de franska kollegerna har när de knäckte EncroChat, något som visat sig vara mycket framgångsrikt. Det berättar Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna. – EncroChat visar på potentialen, säger han till Nyheter Idag.

”Regeringen öppnar för husrannsakan och avlyssning utan konkret misstanke, det meddelar inrikesminister Mikael Damberg på en presskonferens”, stod att läsa i en tweet från Sveriges Radio Ekot förra veckan. Inte helt oväntat satte en och annan twittrare kaffet i halsen. Inom kort var kritiken mot Damberg och regeringen stenhård, både från vänster och höger.

Den förre V-ledaren Lars Ohly skräder inte orden när han kallar förslaget ”ett rättspolitiskt haveri”. I Expressen skriver Joakim Zander, doktor i juridik, att ”om en trött regering utsvulten på enkla lösningar inte längre orkar respektera individens rättigheter måste den bytas ut”.

Men tankebanorna bakom förslaget är inte helt nya. På Twitter försöker tjänstemän, inte minst åklagare, inom rättsväsendet gjuta olja på vågorna. Och Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, berättar för Nyheter Idag att förslaget har sin grund i framgångarna med mobilapplikationen EncroChat.

Det kan förvisso argumenteras att vi riskerar en lagstiftning som åtminstone teoretiskt inskränker de individuella friheterna ytterligare, men det finns även en annan vågskål.

– Det finns en trygghetsparadox. Vi är det land i hela Europa som har störst problem med gängkriminalitet. Samtidigt har vi på flera områden den svagaste lagstiftningen, förklarar han.

Vill underlätta för brottsbekämpande myndigheter

Det var förra året som fransk polis tillsammans med polismyndigheter i andra europeiska länder fick utdelning genom att hacka mobilapplikationen EncroChat. Det var en tjänst för att skicka krypterade meddelanden som nästan uteslutande användes för kriminell verksamhet. Mycket av det material som kom fram ur EncroChat kom även att användas av svenskt rättsväsende.

Men med dagens lagstiftning kan inte svenska myndigheter agera likadant. Nu fanns plötsligt en ny möjlighet för svenskt rättsväsende, tack vare att andra länder kunde förse Sverige med bevismaterial. Och det är just detta som bland annat Moderaterna tar fasta på.

– Vi kommer aldrig kunna hantera de här problemen om vi inte helt enkelt gör det riktigt riktigt jobbigt att vara gängkriminell. Det finns en bild i Sverige av att kriminalitet är ett virus som man bara drabbas av och att individen är utan ansvar. I realiteten har väldigt många kriminella fattat ett aktivt val.

Forssell beskriver att det idag går att tjäna mycket pengar på kriminalitet, man kan få status och inflytande. Samtidigt är risken att upptäckas låg, berättar han. Vidare, skulle en kriminell bli upptäckt är konsekvenserna väldigt små.

– Vi vill ändra den här ekvationen.

Ett sätt att ”ändra ekvationen” är just att öppna för möjligheten att svensk polis ska kunna arbeta på liknande sätt som poliser arbetar i andra europeiska länder.

– EncroChat visar på potentialen när man kunde ta del av de här personernas kommunikation i ett tidigt skede. Det har lett till en del framsteg. Men, det är inte tack vare den svenska lagstiftningen utan det är snarare trots den svenska lagstiftningen.

När man läser vad Ekot skriver på Twitter ser det ut som att nu skulle vem som helst kunna bli avlyssnad när inte ”konkret misstanke” krävs. Hur vet vi att så inte sker?

– Det är en viktig frågeställning. Moderaterna är ett frihetsparti, vi tar alltid den här typen av invändningar på stort allvar. Vi gör alltid en värdering. Det är en vågskål. Det är den klassiska frihetsparadoxen i politisk filosofi. I vilken utsträckning ska man ha rätt att inskränka vissa friheter i syfte att kunna bevara friheter?

Forssell menar att redan idag går det att argumentera för att en del av de verktyg som polis och åklagare har i sig inskränker friheter. Även idag kan en människa bli föremål för tvångsåtgärder som avlyssning eller ett frihetsberövande. Lagstiftarnas uppgift blir här att reglera dessa verktyg så att de endast används på ett sätt som är försvarbart. En sådan reglering är att hemliga tvångsmedel inte ska få användas med mindre än ett godkännande från domstol.

Vidare är syftet att de utökade tvångsmedlen endast ska användas mot kriminella gäng. Men hur definieras vem som ingår i ett kriminellt gäng och inte?

– Då måste man ta fram en sådan definition naturligtvis. Och den ska vara ganska snäv. I realiteten handlar det här om ett antal tusen personer och polisen vet ju idag vilka de är. Det är en väldigt liten grupp som står för en stor del av brotten.

Att ordna det rent lagtekniskt tror inte Forssell är några större bekymmer. Liknande lagar finns redan på plats i länder som Danmark och Tyskland, länder som är rättsstater precis som Sverige, understryker han.