Motpol: ”Vi vill varken avsätta Åkesson eller radikalisera SD”

Daniel Friberg (t.v) och hans vän Patrik Brinkmann von Druffel-Egloffstein (t.h) på Akademikerbalen i Wien 2014. Foto: Privat
  • Fredag 17 Apr 2015 2015-04-17
E-post 184

DEBATT Redaktören för tankesmedjan Motpol berättar i en debattartikel att han upplever sig orättvist utmålad som högerextremist. Nu går han istället till motattack mot Mathias Wåg från researchgruppen som nyligen skrev en artikel om ”identitärer” vilken publicerades i Aftonbladet.

Mathias Wåg, grundare av AFA Sverige, sedermera medarbetare i Researchgruppen, numera betitlad ”journalist”, gavs i fredags utrymme i Aftonbladet att analysera konflikten inom SD. Wågs AFA har över de senaste två decennierna förföljt, hotat och misshandlat tusentals konservativa svenskar med syfte att tysta den invandringskritiska oppositionen.

Wågs artikel följer vänsterns standardtrollformel för demoralisering med målsättningen att krossa X:

1. Utmåla Y, företrädesvis en inflytelselös individ eller en liten eller icke­existerande grupp med små möjligheter till medialt självförsvar, som ett sataniskt monster. Använd invektiv som ”grumliga vatten”, ”högerextremist”, ”borgare”, ”Putinanhängare”, ”hatare”, ”rasist”, ”neofascist”, ”fascist”, ”reaktionär”, ”nazist”, ”hatsajt”, ”islamofob” etc.

2. Moraliskt indignerat anklaga speciellt utvalda personer ur X för att ha ”kopplingar” till Y, kräv avståndstaganden och orsaka förvirring, kaos, destabilisering och framför allt annat demoralisering inom X.

Här skall naturligtvis föreställningen ”kopplingar” förstås som en telepatisk patogen som endast kan ”botas” genom avsked, utfrysning, utmobbning, eller våld. Denna formel är naturligtvis konstruerad för upprepning tills X inte finns kvar, om nu X trodde att man kunde undslippa den röda terrorn genom att kapa alla ”kopplingar” som listas för stunden.

Formeln används på alla strukturer, stora som små. På internationell nivå anklagas hela länder för att ha ”kopplingar” till just nu misshagliga länder eller historiska nu ej existerande fenomen. På parlamentarisk nivå kan man anklaga Moderaterna för rasism, ”fiska i grumliga vatten” och ”att närma sig SD”, om M exempelvis skulle vilja göra något rationellt åt kriminaliteten.

Formeln kan givetvis, och hittills ofta framgångsrikt, tillämpas för angrepp på den sverigedemokratiska rörelsen, eller delar av den. Formeln är storleksoberoende och universellt tillämpbar. Eftersom undertecknad och Motpol i det aktuella fallet fått spela rollen som ”Y”, så vill jag bemöta några av artikelns anklagelsepunkter nedan.

Det finns ingen sammanhållen ”identitär rörelse” i Sverige – detta är en av Wåg helt påhittad konstruktion. Nästan alla projekt som visas i artikelns illustration över ”den identitära rörelsen” är enskilda hemsidor och företag som drivs av mig eller mina vänner, varav den viktigaste är Tankesmedjan Motpol som, likt Timbro, är just en tankesmedja och inte någon ”rörelse”.

Det finns inte någon ambition vare sig från mig eller från någon annan i mina nätverk att ”störta Åkesson” – eller, som hävdats från andra håll, ”radikalisera” eller ”infiltrera” Sverigedemokraterna.

Om konflikten inom SD är det svårt att som utomstående säga alltför mycket, fokus i denna debattartikel kommer därför att ligga på det som rör Motpol. Wåg skriver att den nya högern och Motpol kan beskrivas som ”neofascister” Detta är en grundlös anklagelse då fascismens militarism och totalitära centralisering av makt står i motsats till den direktdemokrati och subsidiaritetsprincip som återkommande förespråkats på Motpol.

Det närmaste ”fascismen” man kommer i Sverige idag är snarare den socialdemokratiska rörelsen med dess maktcentralisering av politik och arbetsliv – det senare genom en korporativistiskt inspirerad fackföreningsrörelse med arbetsdomstolen som en direktimport från Italien.

Ordet ”neofascist” betyder hur som helst i vänsterns terminologi ”en person som vi avskyr” – stigmata diabolica således. Se punkt ett i trollformeln.

Wåg skriver vidare att de identitära ”neofascisterna” bakom Motpol har publicerats i Axess Magasin, vilket för mig är något helt nytt – det vore naturligtvis positivt om det stämde. Wåg påstår även att identitära artiklar dykt upp i sverigedemokratiska Samtiden, vilket återigen sätter fingret på den ömma punkten i Wågs artikel.

Vi har inget annat belägg för hans påståenden och definitioner än Wåg själv. Om definitionen av ”identitärt” görs tillräckligt bred finns det naturligtvis identitära artiklar i Axess, Samtiden eller för den delen i Aftonbladet. Men då blir definitionen också värdelös. Se återigen punkt ett i trollformeln.

Lika värdelös är Wågs definition av ”kopplingarna” mellan Motpol och SDU. Mig veterligen är ingen skribent på Motpol medlem i SDU eller har kontakter med förbundsledningen. Vi har heller inte de ambitionerna. Motpol läses av vitt skilda grupper, vilket också är en del av vårt mål. Här finns läsare från vänster och från höger, liksom människor som tröttnat på all politik och bara läser kulturartiklarna. Bland läsarna finns allt från kristna och hedningar till judar, muslimer och ateister. Spännvidden är bred, vilket är positivt med tanke på att vårt mål är att påverka samhället i stort snarare än partiet SD.

Spännvidden är bred även bland skribenterna. Det finns enstaka skribenter som bakåt i tiden har haft med den så kallade ”nationella rörelsen” att göra (normalt lika långt tillbaka i tiden som Wågs engagemang i den våldsbejakande vänstern), medan det stora flertalet inte har några sådana kopplingar överhuvudtaget. Ett par av våra skribenter har ett förflutet inom vänstern.

Våra skribenter kommer från tre världsdelar och är nordbor och amerikaner, judar och österrikare. Det finns skribenter som identifierar sig med den nya högern, det finns skribenter som inte ens betraktar begreppen ”höger” och ”vänster” som särskilt meningsfulla längre. Gemensamt är att alla i någon mening ser sig som konservativa samt värnar om Sverige och Europa.

En stark gemensam ståndpunkt bland Motpols skribenter är att vi alla vill ha en friare och hederligare debatt. En sådan skapas inte genom tillmälen, exkluderande och utestängande av vissa röster enbart på grundval av deras tidigare politiska engagemang.

I ett debattklimat där vikten allt mer fästs vid vem det är som säger något, snarare än vad som faktiskt sägs, önskar vi utgöra just en motpol.

Daniel Friberg
Redaktör för Tankesmedjan Motpol

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag