ALMEDALEN Under en frågestund i samband med en paneldebatt om antirasism berättade Petra Kahn Nord från judiska ungdomsförbundet att judar känner sig utanför. – Många upplever att det judiska gruppen exkluderas från den antirasistiska rörelsen, förklarade Kahn Nord för Nyheter Idag.

Under ett seminarium med titel ”Får alla vara med? Den splittrade antirasismen och slutet för det medmänskliga samhället” berättade Petra Kahn Nord från judiska ungdomsförbundet att de känner sig exkluderade från den antirasistiska gemenskapen.

Det var i samband med en allmän frågestund som Kahn Nord adresserade frågan till panelen där den liberale debattören Adam Cwejman samt Seher Yilmaz från Rättviseförmedlingen diskuterade antirasism. Nyheter Idag passade på att prata med Kahn Nord efter debatten och hon beskriver en allvarlig situation för den judiska minoriteten i Sverige.

– Många upplever att det judiska gruppen exkluderas från den antirasistiska rörelsen.

Kan du ge några exempel?

– Frågan om den judiska gruppen tas inte upp. När det är antirasistiska demonstrationer eller analyser av samhället, så finns inte den judiska gruppen och deras problematik med. Man pratar om andra grupper och då pratar man ofta om diskriminering. Jag tror man har svårt att förstå den judiska gruppens utmaningar.

När Kahn Nord ställde sin fråga menade Cwejman att en av förklaringarna till att rasism riktad mot judar inte uppmärksammas, beror på att det inte passar in i det narrativ man normalt förknippar med rasism. Judar ses som framgångsrika, samtidigt som exempelvis människor med en muslimsk identitet beskrivs som en diskriminerad grupp. Då blir det svårt, eller som Cwejman förklarade – ”en dissonans” – när judar blir måltavla för missaktning, hat eller hot.

– Den judiska gruppen är etablerad i samhället, vi har inga problem att få jobb och vi är representerade i samhället. Den utsatthet vi upplever handlar ju mer om rent judehat. Som att alla judar borde gasas och att Hitler hade rätt. Kanske till och med faktiska terrorattacker, säger Kahn Nord.

Var möter ni detta?

– Det är mycket på nätet. Väldigt mycket på Facebook och sociala medier. Det finns ju även demonstrationer som varit riktade emot Israel och då smyger det in ”död åt alla judar” eller ”alla judar borde gasas”. Det är på något sätt något som går det svenska samhället förbi.

Hur kan det komma sig? Det låter ju rätt allvarligt det du berättar?

– Ja, det… jag tycker det är jätteallvarligt. Det främsta exemplet var Stefan Löfvens Facebookinlägg i somras i samband med Gaza-kriget. Då skrev han, om jag sammanfattar det, ett inlägg om att båda parter skulle sansa sig, men även att Israel har rätt att försvara sig. Då svämmade hans Facebooksida fullständigt över av meningar om att ”alla judar borde gasas” och att ”alla judar borde dö”.

Facebookinlägget som Kahn Nord refererar till beskrevs av tidningen Aftonbladet som ”Kritikstorm mot Löfven på nätet”, trots att rent antisemitiska uttryck fanns att finna i kommentarsfältet.

– Svensk media kallade det för att Löfven fick en kraftig ”Israelkritik”. Man missar hela det här judehatet.

Varför tror du man missar det? Om du har någon idé om det?

– Jag tror att dels att man inte vill se det. Det är obekvämt att det finns ”en annan grupp”, eller individer från en annan grupp ska jag säga, som också utsätts för diskriminering som till viss del uttrycker det här hatet. Då vet man inte vad man ska göra, det är lättare att hantera om det slår uppifrån och ner, så att säga.

Hur tycker du man ska komma åt det här problemet?

– Jag tycker att skolan är en väldigt viktig instans. Jag vet att det finns problem, att man viker sig för det här. Man säger att okej, det här är känsliga frågor, vi har elever från olika delar av mellanöstern och lärarna tar inte tag i det. Jag jobbar själv som en lärarvikarie på en skola och de sa att jag inte skulle berätta att jag var judinna för att det var känsligt för vissa av eleverna som kom från vissa delar av mellanöstern.

Petra Kahn Nord berättar att hon har själv upplevt tillfällen när det uttryckts antisemitism och rent judehat när hon arbetat i skolan som lärare.

– Det slutade med att någon elev sa till mig att alla judar borde skjutas. Då sa jag, ”tack så mycket, jag är judinna”.

– Det är helt fasansfullt att lärare säger ”berätta inte att du är judinna”, så kan man inte ha det i Sverige. Skolan måste vara stenhård på de här demokratiska värderingarna.