SVERIGE Hela 18,7 procent av svenska befolkningen är oroliga över att en nazist ska attackera en själv eller ens familj. Det visar en specialundersökning som Nyheter Idag beställt från Sentio. Ungefär samma andel bedömer att antalet nazistsympatisörer är lika stor eller större än stödet för Liberalerna.
– Medieverkligheten spiller över på den egna verklighetsuppfattningen, säger den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.

Andelen nazistsympatisörer i Sverige är fler än väljarna hos mindre riksdagspartier som Liberalerna och Miljöpartiet. Den uppfattningen har nästan en tredjedel av svenska befolkningen. Även rädslan att drabbas av våld från nazister är stor, nästan var femte svensk är orolig över att en nazist ska skada en själv eller någon i den egna familjen.

I verkligheten är stödet för nazistpartier lågt. Mindre än tre procent av svenskarna kan över huvud taget tänka sig att rösta på ett nazistiskt parti och siffror från faktiska val visar att stödet i praktiken är obefintligt. Under 1930-talet när nazism var som starkast fick nationalsocialistiska partier knappt en procent av rösterna i svenska val. I valet 2014 fick det numera nedlagda nazistpartiet Svenskarnas parti 0,07 procent av rösterna till riksdagen. Andelen potentiellt våldsamma nazister uppskattar Säpo till färre än tusen individer, ungefär 0,01 procent av befolkningen.

Statsvetare: ”Förvånande högt”

Den S-märkta statsvetaren Stig-Björn Ljunggren har tagit del av siffrorna och han förvånas över svaren på undersökningen. Han menar att oron för nazism kan vara betydligt större än vad som är motiverat.

– Det är förvånande högt tycker jag. Då är frågan hur många av dom som upplever ett reellt hot eller om det är en upplevelse av det. Men även om man säger det är en upplevelse av att man känner ett hot, så är det väldigt högt.

Men det stannar inte där. Var tjugonde svensk svarar att de utsatts för hot eller våld från nazister, även det en siffra som Ljunggren reagerar på.

– Om det här är ett tvärsnitt är det påfallande högt. Man blir nyfiken om detta även handlar om saker som sker på nätet och sånt. Min slutsats är att det är lite högre än vad man skulle ha förväntat sig och att den här hotbilden i vart fall finns rätt tydligt representerad i folks medvetande. Sen kan man diskutera hur reell den är.

”Medieverkligheten spiller över på den egna verklighetsuppfattningen”

Frågan om nazism har dominerat medieflödet de senaste veckorna. Dels var mediebevakningen av en nazistdemonstration i samband med bokmässan i Göteborg omfattande, dels har frågan om ett förbud mot nazistpartier varit aktuell på den politiska dagordningen. Detta skulle kunna spela in i hur människor upplever hotet från nazismen.

– Det viktiga är inte hur det är utan hur folk upplever det. Folk uppfattar det som ett reellt hot, poängterar Ljunggren.

Han menar att den bild svenska folket ger av en utbredd nazism i Sverige är lätt att motbevisa. Men även om nazismen inte är i närheten lika utbredd som folk tror att den är, måste oron ändå tas på allvar. Vidare pekar Ljunggren på att mediernas rapportering kan spela en avgörande roll i hur svenskarna uppfattar nazism i Sverige.

– Det är lätt att avfärda det här, men det är klart att det har att göra med upplevelsen av att det är många. Medieverkligheten spiller över på den egna verklighetsuppfattningen. Det är väldigt intressanta siffror, jag tycker man borde grotta ner sig mer i det och skaffa sig fler följdfrågor.

Medieforskare ger samma bild

Även medieforskaren Kristoffer Holt vid Linnéuniversitetet har tagit del av siffrorna i undersökningen som Sentio låtit utföra på uppdrag av Nyheter Idag och han gör en liknande bedömning som Ljunggren. Att nästan en femtedel av befolkningen är oroliga över att utsättas för våld eller hot från nazister tror Holt kan vara kopplat till mediernas rapportering.

– Det finns alltid en risk när det rapporteras mycket och på ett dramatiskt sätt kring händelser och företeelser som upplevs som hotfulla eller farliga, exempelvis grova våldsbrott, terrorism eller annan form av våldsbejakande extremism.

Enligt Holt kan medier behöva väga olika intressen mot varandra. Hur medier beskriver fenomen i samhället får alltid en effekt på mottagaren och det är inte säkert att den alltid är helt önskvärd.

– Å ena sidan är detta ju allvarliga fenomen som det naturligtvis måste rapporteras ordentligt om och som dessutom lämpar sig väl för journalistisk bevakning. Å andra sidan kan ett allt för stort fokus leda till att människor upplever hotet eller risken för att drabbas själv som större än det egentligen är eller att marginella företeelser framstår som större och viktigare än vad de verkligen är.

Risk att journalister blir ”nyttiga idioter”

Ytterligare en aspekt som Holt pekar på kan bäst beskrivas som ”PR”. I vardagen känner journalister normalt igen PR-utspel där ett budskap kommer från en avsändare med ett uttalat intresse, inte sällan i form av vanliga pressmeddelanden. Men även grupper på ytterkanterna har lärt sig hur PR fungerar och det kan exempelvis vara en förklaring till varför nazistiska NMR valde att demonstrera i Göteborg samtidigt som Bokmässan pågick.

Resultatet blev stora rubriker i flera dagar i nästan alla riksmedier. På den nazistiska sajten Nordfront beskrivs demonstrationen som lyckad, trots att nazisterna inte lyckades marschera många meter förrän polisen avbröt det hela. En av artiklarna i efterspelet av Göteborg berättar att Nordfront fått över 100 000 unika läsare på ett dygn, vilket enligt dem själva är ett rekord.

– Här måste journalister alltid göra en avvägning. Det som kan vara värt att tänka lite extra på är att vara noga med att inte själv, genom sitt sätt att rapportera, bli en “nyttig idiot” för exempelvis extrema grupper som ofta vill ha mycket uppmärksamhet i syfte att framstå som mäktiga och hotfulla, sprida skräck bland människor eller bara nå ut med sitt budskap. Det är ett knepigt dilemma som journalister har att förhålla sig till, inte minst i dagens medielandskap där fler och fler blir duktigare och duktigare på att utnyttja en förutsägbar medielogik för sina egna syften, säger medieforskaren Kristoffer Holt.