Nationalekonomen: ”Det hjälper inte att bara erbjuda lån”
STOCKHOLM Coronautbrottet riskerar att permanent utplåna en stor mängd företag och ge Sverige ett ekonomiskt svart hål som är för djupt för att ta sig ur. Med kraftiga stödåtgärder som förhindrar att företagen går i konkurs under tiden som coronautbrottet hanteras kan samhället däremot återhämta sig relativt snabbt när krisen är över. Det skriver nationalekonomen Tino Sanadaji i ett Facebookinlägg.
I sitt inlägg har Sanandaji lagt in en hypotetisk graf för att visa hur dramatisk skillnad i ekonomin det kan göra om ett stort antal företag tvingas gå i konkurs istället för att bara behöva gå ner kraftigt i produktion eller gå i ide under en tid.
I en andra bild visar Sanandaji hur statligt stöd kan fungera för att ”brygga över” dippen under coronakrisen.
”Förneklat kan BNP-gapet fyllas med statlig stöd, då blir effekten på medellång sikt liten. På extremt lång sikt spelar det ingen roll, men på säg 5 års sikt är det viktigt hur vi agerar nu”, skriver Sanandaji.
Tino Sanandaji varnar för att de kommande månaderna kommer att bli historiskt tuffa ekonomiskt och hänvisar bland annat till en rapport från amerikanska Goldman Sachs som prognosticerar ett fall i USA:s BNP på 24 procent kommande kvartal.
”Ett sådant ras är inte jämförbar med stora depressionen på 1930-talet – det är avsevärt värre”, skriver Sanandaji. Han betonar dock:
”Däremot blir det förhoppningsvis snabbare att återta sig från om det bara blir en karantän utan masskonkurs. All teknologi, humankapital och fysisk kapital är ju kvar och kan korrekt skött återgå till det normala.”
Ett hinder för en snabb återhämtning, rebound, är om företagen helt enkelt inte längre finns kvar när coronakrisen väl är över och saker och ting ska återgå till det normala.
”Problemet är nu att många företag i tjänstesektorn är på väg att permanent utplånas, så att vi om några månader saknar produktionskapacitet och konsumtionskraft att återuppbygga, och i stället sitter kvar med massarbetslöshet och en överskuldsatt privat sektor”, skriver Sanandaji.
Hittills har regeringen och stödpartiernas krispaket till företagen framför allt bestått av att bankerna fått ökad likviditet för att kunna låna ut mer. Företag kan också få skjuta upp skatteinbetalningar i ett år, mot att man betalar ränta och en avgift.
Tino Sanandaji förklarar att det behövs mer än lån för att hålla liv i företagen under tiden som coronakrisen hanteras.
”Det hjälper inte att bara erbjuda lån, företagen saknar inte kapital, de saknar kunder och är därför olönsamma. Enskilda företagare som tar lån kan utöver att få sitt livsverk utplånat hamna i en privat skuldfälla. Om företagen går i konkurs kan vi få en kedjereaktion där det tar ekonomin flera år att återgå till normal kapacitet, som sista finanskrisen men mycket värre”, skriver Sanandaji.
Lösningen Sanandaji föreslår är dyr. Men alternativet är långt värre och dyrare enligt hans graf.
”Staten måste gå in och kompensera med inköp eller direkt stöd som kompenserar bortfallet, om det så krävs hundratals miljarder kronor. Detta är en temporärt extraordinär åtgärd, därför är det inte hela världen om statsskulden andel av BNP ökar med säg 30 procent, jämfört med en BNP-gap i utplånad produktion på det tiodubbla, illustrerad i grafen”, skriver Sanandaji.
Hittills har åtgärderna från regeringen som varit riktade till företagen handlat mycket om att underlätta för lån. Men Sanandaji menar att det är något som har dålig effekt för företag där verksamheten totalt stannar av. Hans budskap är att vi måste rädda småföretagen om de ska finnas där postcorona och få ekonomin att börja blomstra igen.
”Tjänsteföretag brukar sakna marginal att överleva totalstopp, lån hjälper därför inte. De måste ha stöd, precis som regeringen gett kultursektorn och som Danmark ger sina småföretag. Även Sverige måste rädda småföretagen så de finns kvar och kan rädda oss från en depression”, skriver Sanandaji som varnar för en pseudodebatt om hur coronaviruset hanteras.
”Alla som beklagar sig över Folkhälsomyndigheten osv överreagerat lurar sig själva, detta är INTE något vi styr över, det sker till stor del spontan, och har skett globalt”, skriver han.
Läs hela Sanandajis inlägg här:
I dag har vi några tusen prenumeranter och annonsintäkterna minskar. Vi är i ett väldigt tufft läge.
Med en prenumeration på 69 kronor i månaden eller 349 kronor halvår, blir du en av dem som bidrar till att vi kan fortsätta med vår journalistik, fortsätta vara ett alternativ till SVT, SR och andra traditionella medier.
Klicka på länken, det går snabbt och du gör en insats för oberoende journalistik.