Nu höjs skatten på nya bensin- och dieselbilar: ”Drabbar företagare och hushåll på landsbygden”
STOCKHOLM Skatten höjs de tre första åren på nya personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som drivs med bensin eller diesel. Det står klart efter att riksdagens skatteutskott sagt jag till regeringens förslag. Två partier – M och SD – röstade nej.
Skattehöjningen är en skärpning av det så kallade bonus-malus-systemet där nya fordon med låga koldioxidutsläpp får en bonus och fordon med höga utsläpp får en straffbeskattning de tre första åren.
Regeringens förslag som skatteutskottet sade ja till innebär att straffbeskattningen för nya bensin- och dieselfordon blir 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 90 gram och upp till och med 130 gram. Från 131 gram och uppåt är det 132 kronor per gram koldioxid.
Ett fordon som släpper ut 135 gram koldioxid per kilometer får således 4 940 kronor i straffbeskattning.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2021 och gälla personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar som blir skattepliktiga från och med det datumet.
Regeringspartierna S och MP samt C, L, V och KD röstade för förslaget utskottet. M och SD röstade emot och har lagt in reservationer.
Både M och SD menar att bonus-malus-systemet gynnar storstadsbor och missgynnar människor i glesbygd och i socioekonomiskt svaga områden.
”Bonus–malus-systemets utformning gynnar särskilt köpare i storstäderna som får lejonparten av bonusen medan andelen sålda malusbilar är störst på landsbygden. Moderaterna är tydliga med att kostnaden för klimatomställningen inte kan övervältras helt på gles- och landsbygden där många är beroende av bilen”, skriver M.
”Bonus–malus är också en modell som med regeringens goda minne gynnar de som redan har det gott ställt och samtidigt drabbar företagare och hushåll på landsbygden eller i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Det blir i förlängningen ett ytterst märkligt system som förstärker den centrala problematiken i bonus–malus som handlar om att systemet redan i dag gynnar höginkomsttagare i städerna medan det ger negativa effekter bland annat för hushåll med låga inkomster och för barnfamiljer med knappa marginaler”, skriver SD.
