SVERIGE Ny rapport från samordnaren mot våldsbejakande extremism visar att 80 procent av alla kommuner uppger att de känner till individer och grupper med kopplingar till våldsbejakande extremism. Rapporten visar att hälften av alla kommuner är så illa förbereda att de inte vet om de har problem med återvändande terrorresenärer eller inte. 

Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har släppt en rapport som visar att 80 procent av Sveriges kommuner har problem med våldsbejakande extremism.

Ökningen är explosionsartad då endast 25 procent av alla kommuner uppgav att de hade problem med våldsbejakande extremism förra året.

Enligt den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Anna Carlstedt beror ökningen delvis på ökad medvetenhet hos kommunerna om hur man uppmärksammar individer eller grupper med kopplingar till våldsbejakande extremism.

Carlstedt förnekar dock inte att mängden individer med kopplingar till våldsbejakande extremism har ökat kraftigt på senare tid.

– Vi ser en ökning. Vi fick färska siffror från Säpo häromdagen där man bedömer att det rör sig om tusentals våldsbejakande extremister som finns i Sverige i dag, säger Anna Carlstedt, till Sveriges Radio.

Kommunerna rapporterar att den politiska gruppering som är överrepresenterad är högerextrema som utgör cirka hälften av alla våldsbejakande grupperingar och individer. Islamistisk våldsbejakande extremism utgör 23 procent och vänsterextremism 10 procent.

Enligt Carlstedt är det brist på handlingsplaner mot våldsbejakande extremism hos kommunerna, idag har knappt hälften av alla kommuner en handlingsplan.

– Ja, det är absolut för lite. Vi vill se att varenda kommun är ordentligt på banan. Även om det ser bättre ut nu så har kommunerna lång väg kvar att få till både det förebyggande arbetet och ha en beredskap när något händer, säger Carlstedt, till Sveriges Radio.

Att det är brist på handlingsplaner framgår av att hälften av alla kommuner uppger att de inte vet om de tagit in återvändande terrorresenärer eller inte.