Ny studie: Maktbehov och status vanliga motiv till förnedringsrån

Bilder ur förundersökningen från förnedringsrånet i Farsta, där en ung kille blev urinerad på. Statsvetaren och kriminologistudenten Hanna Lindholm Foto: Privat/Polisen
  • Tisdag 26 jan 2021 2021-01-26
E-post 665

Förnedringsrån har väldigt lite med ekonomisk vinning att göra, enligt en ny studie från Stockholms Universitet. Poliserna som deltar i studien menar att det snarare handlar om att uppnå status och makt.

Förnedringsrån begås inte för att uppnå ekonomisk vinning. De begås för att uppnå status och makt.

Så står det i en c-uppsats från Kriminologiska institutionen på Stockholms Universitet, författad av Hanna Lindholm och Martin Jauer. Studien utgår ifrån kvalitativa data där åtta poliser har intervjuats om förnedringsrån och vilka bakomliggande motiv som finns.

– De gör det just för att förnedra och för att få status och ett rykte. Jag tror det är största anledningen, säger en av poliserna i studien.

Enligt studien fungerar förnedringsrånen också som en sorts bekräftelsemetod för gärningspersonerna. De tenderar dessutom att trigga varandra till att bli grövre och grövre i sitt utförande. Så här säger en annan av poliserna:

– Och så ska den ena vara mer förnedrande än den andra och sådär. Återigen bara för att försöka vara någon och kanske eh… bli mer ansedd ”fan vad duktig du var på rån, jag gjorde såhär, vad gjorde du?”, ”jag gjorde såhär”, så att även i den nischade gruppen personrånare så ska man på något sätt vinna över varandra.

Samtidigt uppger de svarande att ekonomisk vinning nästan aldrig är ett motiv bakom den här sortens brott.

– Det är nästan fel att kalla det rån. Det är ett rån för de tar ju saker men den största anledningen är inte ekonomisk vinning vad jag tror, säger en av de svarande.

– Det är en någon form av mitch-match mellan hot, misshandel och rån där definitionen av rånet inte är det primära utan det är att jävlas i någon form av maktutövning, säger en annan.

Enligt poliserna i undersökningen är det för det mesta unga killar mellan 12 och 20 år gamla som begår förnedringsrån. Oftast kommer de från ”utsatta områden”, ligger efter i skolan och har dåliga hemförhållanden.

Hanna Lindholm, statsvetare, kriminologistuderande och medförfattare till studien, tror att de ungdomar som utför brotten gör det delvis för att signalera uppåt.

– Utifrån arbetet så tror jag att de vill synas för de äldre kriminella och har inte så mycket brottskapacitet för att göra något annat. Och att vara cool inför sitt eget gäng, säger hon till Nyheter Idag.

Under arbetet framkom det att även tjejer utför förnedringsrån, något som förvånade Hanna Lindholm.

– Det blev jag lite förvånad av eftersom det inte blivit lika uppmärksammat. I de fallen handlar det oftast om någon hämndkonflikt.

Vad tror du hade varit en rimlig åtgärd från samhället för att dra ner på antalet förnedringsrån? Sa polisen något om det och har du några egna tankar?

– Jag håller med om vad poliserna sa om att samhället måste ta krafttag tydligare. Inte bara hårdare straff utan allt måste funka. Det är en kombination av sociala insatser och hårdare straff. De måste kanske tvingas ut i sommarjobb och familjen måste bli mer närvarande. Kanske sommarskola och sommarjobb och att socialtjänsten ska ha tydliga åtgärder.

– Sen vill jag förtydliga att jag inte vill spärra in ungdomar under 15. Är det en 11-åring som gör det här måste de ha bättre stöd.

Läs hela uppsatsen här.

Läs även: M vill höja maxstraffet för förnedringsrån: ”Minst fem års fängelse”

Läs även: Liberal dansk politiker: Förnedringsrån har kommit till Danmark ”via Sverige från Mellanöstern”

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag