Ny studie visar: Löfven hade fel om knarket i Djursholm

Stefan Löfven (S). Foto: Nyheter Idag
  • Torsdag 25 feb 2021 2021-02-25
E-post 1375

SVERIGE Statsminister Stefan Löfven (S) pekade ut människor i välbärgade områden som de värsta syndarna när det kommer till narkotikaanvändning som göder gängbrottsligheten. Men en ny studie av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, ger inget stöd för dessa anklagelser.
– Hur vi än gör kan man konstatera att man använder (narkotika) oftare i gruppen med låg socioekonomisk position, säger Mats Ramstedt på CAN.

CAN har studerat narkotikaanvändningen i olika socioekonomiska grupper utifrån data över cirka 6 800 personer i åldrarna 25–64. Syftet med studien var att ta reda på hur stor andel av användningen som varje grupp står för.

– Vi har hittills saknat kunskap om socioekonomiska skillnader i narkotikaanvändning i Sverige bland vuxna – det har varit en del studier bland yngre – och speciellt studier där man har tittat på hur ofta man använder, säger rapportförfattaren Mats Ramstedt.

– Sedan har den frågan dykt upp lite i den narkotikapolitiska debatten där man har pekat ut de välbärgade som drivkraft, att de genom sin narkotikaanvändning driver den narkotikarelaterade brottsligheten och speciellt ökningen av gängvåld.

”Knarkande medelklass finansierar gängvåldet”, löd en rubrik i Aftonbladet i mars 2018. I artikeln slog Josefina Skerk på ledarsidan fast att det är ”i Danderyd och andra förmögna områden som köparna av narkotikan finns”. Detta utifrån en enkätstudie över Stockholmsungdomar gjord av Brottsförebyggande rådet.

– Vi vet att den största konsumtionen har vi i de välbärgade områdena. Djursholm, Danderyd – det är där du har den största konsumtionen. Brottsligheten och skjutningarna sker i andra områden, sade Stefan Löfven till Dagens Nyheter 2019.

– De är med och bidrar till detta genom narkotikakonsumtionen.

Justitieminister Morgan Johansson (S) var inte sen att komma med samma typ av påstående.

I CAN:s studie definieras socioekonomisk position utifrån utbildning, inkomst och sysselsättning.

– Hur vi än gör kan man konstatera att man använder (narkotika) oftare i gruppen med låg socioekonomisk position, säger Mats Ramstedt.

– De som har lägre socioekonomisk position står för lite mer av användningen än vad deras andel i befolkningen utgör, medan de med högre socioekonomisk position står för en lägre andel av användningen än vad deras storlek skulle förutsäga. Men det finns inget stöd för att det är någon grupp som står för en majoritet av användningen.

”Grupper med lägre utbildning, lägre inkomst och de som står utanför arbetsmarknaden har en mer frekvent och därmed troligen mer problematisk användning av narkotika jämfört med grupper med högre utbildning och inkomst samt grupper som befinner sig i arbetslivet”, skriver Ramstedt i sin rapport.

Vidare skriver han:

”Gruppen med relativt låg inkomst (de 20 procent som tjänar minst) stod […] för ungefär 40 procent av samtliga användningstillfällen. Det pekar på en större andel av användningen av personer med lägre socioekonomisk position (när den socioekonomiska positionen mäts i termer av relativt låg inkomst). Grupperna med en högre socioekonomisk position, i detta fall de med högst inkomst och högst utbildning, stod för en lägre del av narkotikaanvändningen med 10 respektive 27 procent. Något stöd för att narkotikaanvändning hos ekonomiskt priviligierade grupper skulle ha en särställning när det gäller att göda organiserad brottslighet fanns således inte i dessa data för den vuxna befolkningen.

På grund av begränsningar i studien noterar Ramstedt dessutom att ”narkotikaanvändningen i gruppen med lägst inkomst sannolikt underskattas i denna undersökning och att den noterade högre användning bland de med lägst inkomst i själva verket är större än vad denna undersökning kunnat visa”.

Nyheter Idag frågar vad man kan säga om Löfvens och Johanssons uttalanden i ljuset av dessa resultat.

– Den här undersökningen ger ju inget stöd för det, säger Mats Ramstedt.

– Jag kan inte säga att det är fel, men den här undersökningen pekar ju inte alls på att det är så.

De kanske hade lite dåligt underlag för att komma med sådana påståenden.

– Ja, det är väl kanske politiskt tacksamt också. Det är ganska slagkraftigt politiskt tror jag att hävda någonting sådant. Men man behöver kanske lite mer på fötterna.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag