SVERIGE Kriminella nätverk har växt fram som till stor del består av andra generationens invandrare. Då ingen har satt ned foten mot dem har problemen kunnat växa, berättar Linda H. Staaf på polisens nationella operativa avdelning.
– Deras föräldrar skulle aldrig bete sig så här i sina hemländer utan det här är en kultur som har uppstått i Sverige, säger hon.

Torsdagens Studio ett i SR handlade om gängkriminaliteten och Linda H. Staaf, chef för underrättelseenheten på NOA, medverkade för att beskriva hur gängkriminaliteten ser ut i dag.

– Något förenklat så har vi tre typer av kriminella strukturer. Vi pratar om kriminella organisationer, till exempel kriminella mc-gäng. Vi pratar om släktbaserade kriminella nätverk, och det är framför allt brottslighet som begås i klanstrukturer. Och så pratar vi om en ny typ av kultur och nätverk, det vill säga löst sammansatta nätverk som är främst gängkriminella i utsatta områden, berättade Staaf.

Hon fortsatte med att beskriva den sistnämnda sorten.

– De består ofta av andra generationens invandrare. De har ett ursprung med sina föräldrar från klanstrukturer, men det har bildats en ny kultur i Sverige. Man har med sig de här delarna från klanstrukturerna med heder och blodshämnd, men man har vuxit upp i Sverige och aldrig riktigt kommit in i det svenska samhället, känner antagligen ett utanförskap, ett underdogperspektiv.

– Ur det ser vi också att det har fötts ett provocerande beteende. Man testar gränser och alltför få har satt ner foten mot det här provocerande beteendet. Det har då i vissa fall tillåtits växa till besinningslösa maktkamper. Deras föräldrar skulle aldrig bete sig så här i sina hemländer utan det här är en kultur som har uppstått i Sverige.

Linda H. Staaf säger att situationen inte bara är ”nattsvart” utan att polisen har gjort vissa framsteg med åren.

– Vi kan i många områden i dag utföra vårt polisarbete på ett annat sätt jämfört med för fem år sedan då vi hade problem med att köra in i vissa områden med en patrull. Där ser vi en positiv utveckling. Mycket kvar att göra men allt är inte nattsvart, säger hon.

Staaf menar att det finns saker som borde ha gjorts annorlunda.

– Om vi pratar om de här unga männen som begår det här våldet i mångt och mycket är det väldigt viktigt att de inte behandlas som några offer på grund av ett utanförskap och så vidare. Där går vi ofta fel och vill vara förstående för att man känner sig utanför och så vidare. Det vi skulle ha gjort tydligare i Sverige, vilket vi gör nu, är att sätta ner foten och sätta gränser på ett betydligt skarpare sätt.

Hon menar att de största problemen kommer från de kriminella klanerna och de så kallade löst sammansatta nätverken i utsatta områden.

– Vi har inte satt tydliga gränser. Vi har inte integrerat eller assimilerat det här väl. Förväntan ligger mycket på att det är myndigheter som ska sköta integrationen och assimilationen. Myndigheterna gör mycket och behöver göra betydligt mer, men det är den sociala gemenskapen som betyder någonting. Vi människor är sociala varelser och det kan inte en myndighet ersätta. Här behöver vi bli bättre på att bjuda in och bygga relationer för att få bättre integration.

Läs även: Förundersökningen visar att åklagaren ljög om Tommie Lindh

Läs även: Poliser luras i bakhåll i Borlänge – politiker skyller på pandemin