Professor: Flyktingarna kommer inte att rädda kommunerna – ”råder konsensus”

Genrebild. Foto: News Øresund - Johan Wessman CC BY-2.0
  • Tisdag 22 okt 2019 2019-10-22
E-post 1463

NORRBOTTEN I förra veckan hävdade civilminister Lena Micko (S) att kommuner behöver flyktinginvandring för att täcka behovet av arbetskraft. Nationalekonomen Mats Hammarstedt slår fast att flyktingarna snarare blir en belastning för kommunernas ekonomi.
– I vetenskapliga sammanhang råder konsensus, säger han.

Norrländska Socialdemokraten, NSD, ställer frågan om kommunerna i Norrbotten gynnas av att många nyanlända har placerats där sedan 2015. Är inflyttningen till gagn för kommunerna eller blir de en kostnad när ersättningen från staten uteblir?

För att besvara frågan intervjuar man Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och Institutet för näringslivsforskning. Han påpekar att flyktinginvandringen är en humanitär insats, men att den kommer att bli en belastning för kommunerna.

Anledningen är att det tar lång tid för flyktingarna att hitta arbete.

– Och när de väl får jobb, har de dessutom väldigt låga inkomster. Följden blir en dryg kostnad för alla kommuner, särskilt de mindre med dåligt arbetsmarknadsläge, säger han.

Flertalet politiker har hävdat att kommunerna behöver invandring för att klara sin ekonomi. I onsdags påstod civilminister Lena Micko (S) att ”man behöver många flyktingar, för det fattas medarbetare”.

Struntprat, menar Hammarstedt.

– Kommunerna kan växa, ja, men utan integration och sysselsättning blir den kommunala ekonomin bara ännu mer belastad. Därför är jag kritisk mot att somliga presenterar invandringen som en lösning. Alltför optimistiskt att tänka så.

NSD-reportern frågar om invandrarna ändå inte kan ses som ”fler händer i välfärden”. Professorn påpekar att flyktingmottagandet snarare ökar belastningen på vården.

– Invandrare med lämplig utbildning kan ta jobb i offentlig sektor, men en tredjedel av de som kom från Syrien har knappt grundskoleutbildning. Dessutom ligger genomsnittsåldern runt 30 år, och då är det oerhört svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Inte ens de så kallat ”enkla” jobben, säger Hammarstedt.

NSD-reportern tycks inte helt nöjd med svaren. ”Hur ser du på att sån här forskning omfamnas av främlingsfientliga, nationalistiska krafter?”, frågar han.

– Det finns de som hävdar att de nyanlända kostar mycket mer, och tvärtom. Men i vetenskapliga sammanhang råder konsensus. Och att ta fram fakta kan bara vara bra, svarar professorn.

Stöd Nyheter Idag

Hej.

Det är många som likt dig läser Nyheter Idag.

Till skillnad från många av våra konkurrenter tar vi inte emot något presstöd eller deltar i statligt finansierade projekt (Faktiskt.se). Det gör oss mer oberoende. Samtidigt är vi frivilligt medlemmar av det pressetiska systemet.

Att vi inte har något statligt stöd innebär att vi själva bestämmer över vårt innehåll. Att vi själva bestämmer vilka frågor vi ska bevaka och att de vi står till svars för är våra läsare. Därför kan vi också utmana och pressa politiker, vi kan granska de frågor som vi tror att våra läsare anser är angelägna.

För att klara av det här behöver vi ditt stöd. Med en prenumeration på 69 kronor i månaden eller 349 kronor halvår, blir du en av dem som bidrar till att vi kan fortsätta med vår journalistik, fortsätta vara ett alternativ till SVT, SR och andra traditionella medier. Klicka på länken, det går snabbt och du gör en stor insats för oberoende journalistik. Tack.

Bli PLUS-medlem

Är du intresserad av ett större stöd eller att annonsera, mejla Pelle Zackrisson

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag