Försöken att få nazism att beskrivas som vänster eller försöken att få S att framstå som ett parti med ”brunt” förflutet missar målen. Politiker som alla är ganska mycket i mitten angriper varandra för det ytterlighetsrörelser ägnat sig åt, där den gemensamma nämnaren är radikalism, skriver Dan Korn.

Många socialdemokrater har allt mera börjat låta som en gammaldags grammofonskiva som hakat upp sig, ständigt med samma varning för hur förfärligt ett Sverige med högerregering skulle bli och med ständiga påståenden om att det skulle vara att öppna dörren för rasism. Många frestas då att slå tillbaka med samma mynt. Påståenden om ”Socialdemokraternas bruna förflutna” hörs. Oftast går de ut på att Socialdemokraterna grundade Rasbiologiska institutet, införde tvångssterilisering och ivrigt samarbetade med Tyskland under kriget.

Samma ideologiska brunn

Socialdemokratin har inget brunt förflutet. Däremot har radikaler inom det och andra partier öst ur samma ideologiska brunn som nazister. Om det kan man mycket väl använda de ord som en socialdemokrat nyligen använt, att det spelar ingen roll hur mycket man än sminkar en gris, för den är fortfarande en gris.

Rasbiologiska institutet infördes efter en tvärpolitisk motion, där riksdagsledamöter från många partier hade undertecknat. Däremot avskaffades det av Socialdemokraterna. Den utökade lagen om tvångssterilisering togs av samlingsregeringen, men avskaffades av Socialdemokraterna. Där var Olof Palme pådrivande. I båda dessa fall var det tidsfenomen där många från olika politiska läger var eniga.

Många hävdade redan efter kriget att regeringen gjort alldeles för stora eftergifter mot tyskarna, medan andra hävdade att det var nödvändiga eftergifter. Det är svårt att i dag döma hur man borde ha handlat åren 1940-42, eftersom man då inte hade det facit vi har. Att dessa eftergifter präglades av någon sorts glad samarbetsanda är dock lögn.

Neutral för att få sälja

Vad som däremot är uppenbart är att Per Albin Hansson såg chansen att bättra på Sveriges rykte som neutralt när krigslyckan svängde och de allierade stötte på och tyckte att nu kunde väl Sverige sluta att exportera kullager och järnmalm till Tyskland, eftersom det inte längre innebar en fara att sluta. Mot de allierade kunde han morska upp sig utan risk och fortsatte därför med exporten till Tyskland under förevändningen att vi inte valde sida. Det var dumt, ja rent av korkat. Men det gör inte S till ett parti med brunt förflutet. Man besvarar inte dagens smutskastning genom att uppträda på sandlådenivå.

Det är löjligt och det är beklämmande när man ser hur politiker som alla befinner sig tämligen nära varandra i mitten angriper varandra för det ytterligheterna historiskt gjort. När KD vill hävda att nazismen egentligen var en vänsterrörelse är det lika korkat som när folk på vänsterkanten skriker i högan sky om detta. Problemet är inte höger eller vänster, utan en ideologi som föraktar människoliv och gärna mördar miljoner för att nå en vacker vision.

Om visionen är vacker är alla medel tillåtna, enligt detta synsätt. De ställer sig sällan frågan om visionen är värd så stora offer, men frågan de inte ens tänkt på är om det finns någon garanti för att man alls uppnår visionen bara därför att man gör en massa saker med visionen som mål.

Historiens ironi

Historien är full av exempel på hur människor planerat att göra en sak men i stället åstadkommit en helt annan. Hegel och Marx kallade detta ”historiens ironi”. Ett klassiskt exempel är Martin Luthers vision om att alla människor skulle bli goda kristna om de bara kunde läsa Bibeln. Därför översattes Bibeln på de olika ländernas språk och skolundervisning så att barn skulle kunna läsa organiserades. Många läste Bibeln men kom till helt andra slutsatser än Luther. Andra valde att läsa helt andra böcker och Luthers betydelse för det sekulära samhället – själva motsatsen till den vision han hade – kan knappast överskattas.

När socialdemokrater angriper M, KD och SD för nazism och dessa svarar med att påstå att nazism egentligen är vänster, eller hävdar att vänstern har sitt eget förfärliga arv i kommunismen, missar man målet. Ondskan är radikalismen, alldeles oavsett om denna kallas nazism, kommunism eller något annat, alldeles oavsett om den är vänster eller höger.

Vänsterns radikalism

Det är lätt att hitta samma sorts ideologi som den Hitler stod för på vänsterkanten, men det gör inte automatiskt Per Albins Hanssons socialdemokrati medskyldig. Däremot har kritikerna rätt i att delar av den ideologin dök upp, om än mildare grad, också i svensk vänster.

Det klassiska exemplet är den brittiske dramatikern George Bernard Shaw (1856-1950), som engagerade sig i den akademiska socialistiska rörelsen Fabian Society samma år som den grundades, 1884. Shaw uttalade sig gärna om allt möjligt och hans framtoning som mysgubbe med vitt skägg i sin vackra trädgård mildrade intrycket av de ofta förfärliga saker han sade.

Rättfärdiga din existens eller dö!

Den tidens biografer hade nyhetsinslag i form av journalfilmer som visades före kvällens långfilm. Inför Paramount Journals kamera sade Shaw den 5 mars 1931:

-Jag är motståndare till alla former av straff. Jag vill inte straffa någon. Men det finns väldigt många människor som jag skulle vilja döda. Inte på något ovänligt eller personligt sätt, men det måste vara uppenbart för er alla, ni känner säkert själva minst ett halvdussin [människor] som är obrukbara i denna värld. Som är mer till bekymmer än de är värda. Och jag menar att det vore en bra sak att låta alla komma framför en riktigt utsedd kommitté, just så som vi kan komma inför taxeringsnämnden, låt oss säga vart femte eller vart sjunde år. Vi ställer honom där och säger: ”Min herre”, eller ”min fru. Vill ni vara så vänlig att rättfärdiga er existens. Om ni inte kan rättfärdiga er existens, om ni inte bär er börda enligt sociala regler, om ni inte producerar lika mycket som ni konsumerar, kanske lite mer, då kan vi uppenbarligen inte använda oss av vårt samhällssystems stora organisation för att hålla er vid liv, eftersom ert liv inte är till vår nytta och det kan inte vara till mycket nytta för er heller.

Så länge man var artig, trevlig och belevad kunde man alltså i Shaws värld mörda människor därför att de var onyttiga. I den andan skrev han 1938 i ett brev till Beatrice Webb en tanke som exakt överensstämmer med den som nazisterna genomförde några år senare:

Vi måste tackla den judiska frågan genom att erkänna staters rätt att utföra rashygieniska experiment genom att utrota alla stammar de ser som oönskade, men insistera på att det bör ske så humant som de kan kosta på sig och att inte chockera civilisationen genom sådana brott som utdrivandet av och stölderna mot Einstein.

(D. H. Laurence: Bernard Shaw, Collected Letters 1926-1950, 1988, s. 493)

Det som upprörde Shaw var alltså den nazistiska mobbningen mot Albert Einstein, som fick honom att utvandra. Sådant var inte bra, men att mörda några miljoner människor var däremot inget problem så länge man gjorde det på ett snyggt sätt.

Progressiva hatar svarta?

Exemplen från Shaw visar alltså hur vänsterradikalism står nära högerradikalism. Problemet är inte vänster eller höger, utan radikalismen. Flera svarta politiska tänkare i USA har visat på hur det som amerikaner kallar ”progressives” har haft samma förakt för människoliv och hur de ofta, medan de påstått att de står på de svagas sida, bedrivit en politik som får rakt motsatt resultat. Så sade statsvetaren Carol Swain när hon nyligen intervjuades av Candace Owens 21 februari 2021:

-Jag har kommit till slutsatsen att de progressiva hatar oss svarta. Och orsaken är denna: Om du går tillbaka till början av förra århundradet så arbetade progressiva för rashygien, för tvångssterilisering, för aborter och planerat föräldraskap, de arbetade för lägre anslag till polisen med vetskapen att flera svarta skulle komma att dö på grund av kriminaliteten och antalet offer i deras bostadsområden.

-Nu verkar de för protester, men på samma gång säger de att om du är svart så gillar viruset dig. Viruset [Covid19] kan döda dig, men om du protesterar är det ok att vara där ute. Om de verkligen trodde på det de säger! Och sedan detta med att stänga skolor. Om man stänger kommunala skolor och säger att alla kan studera via internet, vem skadar du mest? Allt som de progressiva gör skadar svarta människor mer än någon annan grupp. Det som stör mig mest är att det finns så många svarta människor, Congressional Black Caucus, svarta ledare som samarbetar i förstörandet av sitt eget folk.

-Varför?

-Egenintresse. Det har alltid funnits en skillnad mellan vad de svarta följarna tror på och deras ledare. Ledarna tillhör eliten, oavsett hudfärg. De verkar för det som gynnar dem. Vad vi behöver i Amerika för den unga generationen är statsmän och statskvinnor, en ny generation med ledare.