Bland de svenska partierna i Europaparlamentet är Sverigedemokraterna de som intagit den tuffaste linjen gentemot Putins Ryssland. Detta enligt en rapport från organisationen Votewatch Europe som kom ut i juni. Enligt samma rapport är Vänsterpartiet det svenska parti som fört den klart mjukaste linjen.

I rapporten har Votewatch gått igenom 280 olika omröstningar i Europaparlamentet sedan 2019 som påverkat Ryssland. De har därefter tittat på hur parlamentets partier har röstat vid dessa voteringar. Omröstningarna gäller inte bara Rysslands anfallskrig mot Ukraina utan också andra frågor rörande Rysslands agerande på den världspolitiska scenen och utvecklingen inom landet.

Noterbart är att det är de blågula partierna – SD, KD, M och L – som i störst utsträckning drivit en tuffare linje gentemot Putins Ryssland. Samtidigt är Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet de svenska partier som visat minst ”bestämdhet” – som Votewatch kallar det – mot Ryssland.

”Varit glasklara i vårt fördömande”

Vänsterpartiet hamnar klart längst ner på listan och har enligt Votewatch röstat för en mer Rysslandskritisk hållning i 54,7 procent av omröstningarna. Det kan jämföras med SD som når upp till 93,7 procent i motsvarande siffror och S, näst längst ned på listan, som röstat Rysslandskritiskt i 75,5 procent av fallen.

– Jag och Vänsterpartiet har varit glasklara i vårt fördömande av Putins och hans regim, redan innan invasionen av Krim, och ännu starkare därefter, säger Vänsterpartiets europaparlamentariker Malin Björk till Europaportalen.

Hon ställer sig frågande till vilka voteringar som Votewatch bygger sin rapport på.

– Det enda jag kan tänka mig är att det handlar om i huvudsak utrikespolitiska rapporter och att dessa nästan uteslutande också innehåller långtgående krav på EU:s militarisering, ökat militärt och försvarspolitiskt samarbete, samt krav på att EU ska närma sig NATO. Detta är ju något som vi i Vänsterpartiet varit tydligt emot, säger Björk.

Rysslandskritisk hållning – vanligare från Östeuropa

Överlag är det också partier ur den liberalkonsevativa partigruppen EPP (där M och KD ingår) samt konservativa ECR (där SD ingår) i Europaparlamentet som röstat mest kritiskt mot Ryssland. Votewatch skriver att partier tillhörande den radikala vänstern samt den nationalistiska gruppen är de som har varit mest positiva till Ryssland, men att vissa av dessa partier har ändrat sin hållning efter invasionen av Ukraina.

I övrigt visar rapporten att en kritisk hållning gentemot Ryssland är vanligare bland östeuropeiska länder där polska, litauiska samt rumänska ledamöter är de som visat högst grad av bestämdhet gentemot Ryssland. Sverige hamnar också mycket högt på denna lista då svenska ledamöter är de sjätte mest Rysslandskritiska.

Längst ner på listan hamnar Frankrike, vars ledamöter röstat Rysslandskritiskt i 56 procent av omröstningarna. Det kan till viss del förklaras av att många av landets parlamentariker tillhör Marine Le Pens parti Nationell Samling, som är bland de mest proryska partierna i parlamentet.

Läs även: Weimers (SD): ”Det är mycket enkelt – Polens sak är vår”

Läs även: Förre SD-toppen valobservatör i ryskt val på Krimhalvön