Regeringen förbereder förändringar av grundlagen och hoppas få igenom inskränkningar av tryckfrihets­förordningen (TF) och yttrandefrihets­grundlagen (YGL). Det framgår av en lagrådsremiss som Fria Tider uppmärksammar. Regeringen vill att de ändrade medie­grundlagarna ska träda i kraft 1 januari 2019.

Se även:
Hovrättsrådet Katarina, 58, om Löfvens nya censurlag: ”Ett gigantiskt svart hål i grundlagsskyddet”

Nyhetsartiklar innehållandes personuppgifter om ”etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse” eller uppgifter om ”att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel” kan i framtiden komma att förbjudas i Sverige. Sådana yttranden, nyhetsartiklar eller nyhetsinslag i TV ska nämligen inte åtnjuta grundlagsskydd. Åtminstone inte om den rödgröna regeringen får som den vill.

Tidigare har liknande undantag i TF funnits för bland annat barnpornografi och reklam för tobak och alkohol. Nu vill regeringen möjliggöra fler förbud och på så sätt politiskt kunna styra vad tidningar och andra medier får och inte får rapportera om. Undantagen ska införas i såväl TF som YGL.

Fria Tider tolkar det som att regeringen vill lagstifta mot så kallade alternativa medier och inte minst förbjuda dem att rapportera om grova våldsbrott där människor med utländsk bakgrund är förövare. Men lagen slår mot alla, inte bara ”alternativa medier”.

Flera tunga remissinstanser motsätter sig de ändringar av grundlagarna som regeringen vill införa. Myndigheten för press, radio och tv, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Sveriges Radio, Sveriges Television, Svenska Journalistförbundet och Tidningsutgivarna är några av dem. Hovrätten över Skåne och Blekinge går så långt att de jämför förslaget med censur.

Lexbase hotat

Regeringen vill även ”begränsa grundlagsskyddet för vissa söktjänster som innehåller personuppgifter av särskilt integritetskänslig karaktär”. Det är en åtgärd som väntas slå mot internettjänsten Lexbase där vem som helst kan söka fram och beställa domar via internet. Verifiera AB, som står bakom Lexbase, är en av de remissinstanser som fått yttra sig och företaget protesterar mot att regeringen försöker förbjuda deras verksamhet.

”Verifiera AB anser att den omständigheten att informationen kommer från allmänna och offentliga handlingar talar mot en syn på dessa tjänster som principiellt tvivelaktiga”, står att läsa i remissen.

Verifiera får stöd från Humanistiska fakultetsnämnden vid Stockholm universitet, Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet och Publicistklubben som varnar för att grundlagsskyddet stegvis urholkas. Justitiekanslern, Datainspektionen, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och Sveriges advokatsamfund ställer sig istället på regeringens sida.

De första stegen mot inskränkningarna av grundlagarna togs sommaren 2014, under den förra regeringen, då en kommitté tillsattes för att inte minst göra en ”strukturell översyn av tryckfrihets­förordningen och yttrande­frihets­grundlagen”.

I september förra året mynnade den översynen ut i en statlig offentlig utredning (SOU 2016:58) som i januari i år skickades ut på remiss. Förra månaden presenterades en sammanställning av remiss­instansernas svar på de nya lagförslagen och nu är det lagrådets tur att ta ställning till förslaget.

Nästa steg i lagstiftningskedjan blir att formulera en proposition som riksdagen får ta ställning till. Eftersom det handlar om ändrade grundlagar måste riksdagen rösta ja till propositionen två gånger om med ett mellanliggande riksdagsval. Detta görs för att möjliggöra för väljarna att säga nej till den nya grundlagen genom att i valet rösta på partier som inte stöder förändringarna.

Regeringen hoppas att den nya lagen ska kunna träda i kraft 1 januari 2019.

Se även:
Hovrättsrådet Katarina, 58, om Löfvens nya censurlag: ”Ett gigantiskt svart hål i grundlagsskyddet”