Regeringens lösning på psykisk ohälsa och fallande skolresultat: Mer genuspedagogik

Bild: Kollage. Foto:Mikael Altemark
  • Tisdag 6 Okt 2015 2015-10-06
E-post 344

STOCKHOLM I förra veckan presenterade barnombudsmannen rapporten ”Könsskillnader i skolresultat och psykisk hälsa”. Rapporten visar alarmerande siffror om fallande skolresultat och ökande psykisk ohälsa hos svenska skolbarn. Barn, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér menar att genusvetenskap är rätt väg för att komma tillrätta med problemen.

Barnombudsmannen (BO) presenterade i förra veckan rapporten ”könsskillnader i skolresultat och psykisk ohälsa”. Rapporten bygger på statistik ur BO:s projekt Max18, om barns och ungas levnadsförhållanden. Rapporten visar att andelen elever med högskolebehörighet och elever med grundläggande matematikkunskaper och läsförståelse har fortsatt att minska den senaste femårsperioden.

Utvecklingen saknar motstycke internationellt

Pojkar har generellt sämre skolresultat än flickor. Endast 76 procent av pojkarna nådde målen i grundskolan 2014. Motsvarande siffra för flickor var 81 procent. Skakande siffror visar också att var tredje flicka och var femte pojke i skolåldern nu lider av psykisk ohälsa eller psykosomatiska besvär i Sverige.

– Vi vet att det sedan efterkrigstiden funnits en trend mot ökad psykisk ohälsa i hela västvärlden. Men utvecklingen för unga i Sverige de senaste 20 åren saknar motstycke internationellt sett sade Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Karolinska institutet till SVT i en intervju från juni förra året. Som möjliga förklaringar nämner han ökande klyftor och den höga ungdomsarbetslösheten.

I barnombudsmannens rapport fokuserar man på könets betydelse samt orsaken till skillnaderna mellan pojkar och flickor, som legat i det närmaste konstant de senaste 15 åren.

– Nästan all statistik går att bryta ner på kön. Vi ville ta ett samlat grepp – titta på hur det ser ut och vad det beror på, säger Elin Olsson, som är utredare på BO till tidningen Skolvärlden.

Sociala och ekonomiska faktorer orsakar problemen

Men i rapporten framkommer även andra gemensamma nämnare. En faktor som återkommer i rapporten är att barn som inte bor med båda sina föräldrar generellt tycks må mer psykiskt dåligt och prestera sämre i skolan. Allra sämst mår och presterar gruppen barn som inte har en nära kontakt med någon av sina föräldrar. Föräldrarnas inkomst och socialgrupp påverkade också, samt ursprung.

På ett frukostseminarium på Rosenbad som hölls under tisdagen diskuterade forskare, politiker och tjänstemän rapporten, vad skillnaderna kan bero på och vad som krävs, på lokal och nationell nivå, för att alla elever skall få rätten till en god utbildning tillgodosedd.

Regeringen vill satsa på ökad jämställdhet

Där tonade man ner de sociala och ekonomiska faktorerna. Istället valde deltagarna att fokusera på problemen ur ett rent genusperspektiv. En av deltagarna var barn, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér och hon poängterade att genusvetenskap är vägen framåt, enligt henne.

– Vi har talat mycket här på seminariet idag om vikten av att på riktigt integrera de erfarenheter och den kunskap som nu finns. Skolverket, SKL, forskningen har tagit fram metoder för att jobba med jämställdhet, som ett sätt att förbättra skolresultaten generellt sett. Det finns metoder på en övergripande nivå för hur ojämställdhet ser ut och hur vi skall öka jämställdheten. Det är det vi kallar för genuspedagogik. En viktig kunskap som lärarna behöver ta till sig, sade Åsa Regnér.

En av de som bidragit med just den den sortens forskning som Åsa Regnér nämner är Anne-Sofie Nyström, forskare i genusvetenskap vid Uppsala universitet. Hon talade på seminariet om vikten av att öka genusmedvetenheten bland lärare och elever.

– Man måste ha en öppen diskussion med elever och kollegor där man uppmärksammar varandra och hur man kan utmana de fastslagna bilderna av vad en kille och en tjej är, sade Nyström.

Övriga deltagare i seminariepanelen var Mia Heikkilä, forskare och lektor i genuspedagogik vid Mälardalens högskola. Katja Gillander Gådin, professor i folkhälsovetenskap och aktiv inom Forum för Genusvetenskap vid Mittuniversitetet och Bodil Båvner, utredare på SKL.

På barnombudsmannens hemsida kan alla som är intresserade själva ta del av rapporten.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag