Regeringens utredning: Gruppen utomeuropeiska invandrare genererar stort ekonomiskt underskott
SVERIGE Höjd pensionsålder och ökad sysselsättning med 10 procentenheter för de invandrargrupper som står längst ifrån arbetsmarknaden kan få invandringen till Sverige att bli lönsam. Det berättar Lennart Flood, professor i nationalekonomi i en debattartikel i Dagens Industri.
Debatten om den ekonomiska effekten på Sverige relaterat till invandring har länge gått i dystra toner, men det går att få invandringen att bli ekonomiskt lönsam berättar professor Lennart Flood i en debattartikel publicerad hos Dagens Industri. Flood har arbetat tillsammans med nationalekonomen Joakim Ruist med en bilaga till långtidsutredningen som heter ”Migration, en åldrande befolkning och offentliga finanser”.
I bilagan har Flood och Ruist undersökt hur invandringen till Sverige påverkar ekonomin. I rapporten framgår att det är en stor skillnad på varifrån invandrargrupper kommer, det är framför allt människor från utomeuropeiska länder som med nuvarande system är icke lönsamma för statsfinanserna.
Bilagan visar att det fördelades 26 miljarder kronor från inrikes födda till utrikes födda år 2013 på grund av olika bidrag. Av den summan går hela 21 miljarder till utomeuropeiska invandrare. Det är främst bostadsbidrag, arbetslöshetsersättning och socialbidrag inklusive etbaleringsersättning där invandrare är överrepresenterade på utgiftssidan. Vad gäller pensioner, barnomsorg och socialt skydd som äldrevård är invandrare däremot underrepresenterade.
Samtidigt har invandrargrupper som är födda i ett utomeuropeiskt land betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden. Därför blir nettoresultatet negativt för invandrare med utomeuropeisk bakgrund.
”Grupper som invandrat från ’Övriga Europa’ (exklusive Norden och personer födda i Sverige som återvänt) skapar ett stort överskott medan utomeuropeiska invandrare som grupp genererar ett stort underskott”, konstaterar Lennart Flood i en debattartikel på Dagens Industri.
För att invandringen ska bli lönsam krävs att de utomeuropeiska grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden får en högre sysselsättningsgrad med 10 procentenheter, samtidigt som pensionsåldern höjs med två år, enligt Flood.
Dock är beräkningen gjord på SCB:s befolkningsprognos från maj och den ekonomiska modellen förutsätter en minskad invandring. Men sedan dess har istället invandringen ökat dramatiskt, varför de åtgärder som föreslås med stor sannolikhet inte är tillräckliga.