Höjda löner och förbättrade villkor för personalen, som dessutom skulle bli fler. Fler vårdplatser, fler vårdcentraler med mer resurser och egna barnmorskor till alla som skulle föda barn. Det var ingen hejd på löftena från de rödgröna partierna inför Regionvalet i Stockholm. Men efter ett år av rödgrönt styre står sjukvården i regionen inför ett rekordunderskott – och styret är splittrade i hur det ska hanteras.

Valet 2022 ledde till ett maktskifte i Region Stockholm, där en koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, med stöd av Vänsterpartiet, tog över efter det tidigare styret, som bestod av Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.

Vänstern kampanjade bland annat på att förbättra sjukvården, som man hävdade hade förfallit på grund av de borgerliga partiernas ”marknadsexperiment”.

”Moderaterna har låtit skattepengar gå till allt annat än vård. Marknadsexperiment och skatteslöseri har prioriterats” skrev Socialdemokraterna i Stockholmsregionen inför valet, och lovade bland annat ”Starkare sjukhus med fler läkare, sjuksköterskor och undersköterskor för att öppna fler vårdplatser”, ”Ett personallyft för bättre arbetsmiljö, lön och inflytande för vårdpersonalen”, att ”rusta vårdcentralerna för att ge stockholmarna en fast läkare” och att ”garantera en barnmorska per födande i förlossningsvården”.

Vänsterpartiet lovade å sin sida att ”ge sjukhusen mer pengar så att de kan anställa mer personal och erbjuda fler vårdplatser”, att ”öppna nya vårdcentraler där det behövs”, att ge mer pengar till Barn- och ungdomspsykiatrin samt att – i likhet med S – höja löner för vårdpersonal samt garantera en barnmorska för varje gravid kvinna.

Även Miljöpartiet i Region Stockholm lovade att höja löner och förbättra arbetsmiljön för sjukvårdspersonal i Stockholm, en barnmorska per födande, samtidigt som barnmorskor skulle få möjlighet till arbetstidsförkortning och vidareutbildning, mer resurser till vårdcentralerna samt mycket mer.

Efter nästan ett år vid makten är det mycket osannolikt att det rödgröna styret ska kunna infria sina vallöften. Sjukvården i Stockholm står nämligen inför ett rekordunderskott på hela 1,7 miljarder kronor under 2024, enligt en prognos som regionens tjänstemän har tagit fram.

Enligt tjänstemännen kommer det att krävas ”omfattande kostnadsreducerande åtgärder”, det vill säga kraftiga nedskärningar, för att få budgeten för Stockholms sjukvård i balans igen.

Bland förslagen från tjänstemännen finns åtstramningar på sjukhusen, att lägga ner närakuten vid Hötorget samt en avgiftshöjning på närakuterna från 250 till 350 kronor per besök.

Inget av förslagen från tjänstemännen är politiskt förankrade, och nu väntar en rejäl politisk strid inom det rödgröna styret om vad som ska skäras ned. Vänsterpartiet gjorde nämligen redan i sitt avtal om samverkan med det rödgröna styret klart att partiet kommer att lämnar samarbetet om det blir nedskärningar, varsel eller personalneddragningar på akutsjukhusen.

– Att säga upp vårdpersonal är helt uteslutet, det finns inte på kartan. Däremot kan man minska de administrativa beställningarna för att frigöra administrativa tjänster som man redan gjort på Karolinska, säger regionrådet Jonas Lindberg (V) till Svenska Dagbladet.

Vänsterpartiet vill också att man tar pengar från regionens skattkista, som byggdes upp av de pandemipengar regionerna fick av den dåvarande regeringen, för att balansera budgeten.

– Det måste gå före att låna pengar och stora besparingar, åtminstone vill ha skyddslock över primärvården och sjukhusen. Det finns annan vård att spara på i så fall. Men vi måste lyfta på alla stenar, inklusive att tillfälligt höja skatten under 1–2 år för att lösa den akuta situationen, säger han.

Enligt uppgift till SvD motsätter sig dock framförallt S en skattehöjning för att komma till rätta med den ekonomiska krisen för sjukvården i Stockholm.

Socialdemokraternas sjukvårdsregionråd Talla Alkurdi vill emellertid inte kommentera hur styret ska komma till rätta med budgeten. Istället går hon till angrepp mot regeringen, som inte utlovat några extra statliga bidrag till Region Stockholm

– Vi har varnat för risken att inflationskrisen blir en välfärdskris, men regeringen och SD verkar inte förstå hur svår den ekonomiska situationen är för vården. Vi i mittenkoalitionen kommer presentera vårt budgetförslag i början av oktober och vi ska göra allt för att prioritera kärnverksamheterna. För vårdens skull kräver vi tidiga och tydliga besked från regeringen om kommande stöd, säger hon till SvD.

Irene Svenonius (M) var tidigare regionstyrelsens ordförande i Stockholm, och blev i den rollen utsatt för hårda attacker från vänstern. I mars 2018 uppmanade Anders Lindberg Irene Svenonius att avgå på Aftonbladets ledarsida.

Två år senare, i maj 2020, vandaliserades hennes hem av vänsterradikala AFA, som klottrade ”AVGÅ” över fasaden. Kommunistiska Proletären gick ännu längre och menade att Svenonius borde dömas till fängelse.

Nu sågar Svenonius sina efterträdare i Regionens rödgröna styre för den ekonomiska krisen, som står i bjärt kontrast med deras löften i valrörelsen.

– När verkligheten möter politiker som lovar allt till alla drabbar det patienterna, anhöriga och medarbetarna, säger hon till SvD och fortsätter:

– Socialdemokraterna har återigen tappt kontrollen över ekonomin, trots att de tog över en regionekonomi med stora buffertar. Löftesfesten är slut, nu kom baksmällan, säger Svenonius, som menar att den röda politiken förvärrar krisen.

– Sjukhusen säger att det kommer ske stora nedskärningar av personal samtidigt som vänsterstyret stänger ner privat vård utanför sjukhusen av ideologiska skäl. Att stänga ner fungerande vård för att sedan börja om på ruta ett blir både dyrare och sämre med ökade vårdköer och ökat lidande.

Läs även: Vårdförbundets ordförande: Svensk sjukvård är ”en mänsklig rättighet”