Ronie Berggren: Både USA och Europa har blundat för konflikten med den islamiska kulturen

  • Tisdag 10 Dec 2019 2019-12-10
E-post 1091

USA ville nationsbygga i Afghanistan. Europa ville ”öppna sina hjärtan”. Båda projekten, som gjordes med de bästa intentioner, har misslyckats och skälet beror på att de ansvariga politikerna, opinionsbildarna och medierna inte velat, eller inte kunnat förstå, konflikten mellan vår kultur i väst och den islamiska, skriver Ronie Berggren.

Amerikanska Washington Post har offentliggjort en ingående undersökning av USA:s biståndspengar för att bygga upp Afghanistan efter störtandet av talibanerna 2001.

Undersökningen som är gjord av Special Inspector General for Afghanistan Reconstruction (SIGAR) som upprättades av Kongressen 2008 visar att USA har avsatt 133 miljarder dollar för återuppbyggnaden av Afghanistan. Justerat till inflationen så är det mer pengar än man satsade på att bygga upp hela Västeuropa med Marshallhjälpen efter Andra världskriget. Men detta är bara en liten del av helheten. Enligt statsvetaren Neta Crawford från Brown University så har hela insatsen i Afghanistan kostat nästan 1 biljon dollar.

Än värre. Det gigantiska biståndet har inte fungerat utan runnit ut bland korrupta afganska myndigheter och politiker.

USA var inte omedveten om korruptionen och officiellt tolererade man den inte. Men att bygga upp Afghanistan var en del av planen. Idén var att desto snabbare vägar, hus, skolor och så vidare byggdes, desto snabbare skulle Afghanistan säkras och USA skulle kunna lämna bakom sig en fungerande demokrati.

I praktiken blev det tvärtom. En anonym kontraktsanställd förklarar för inspektörerna att han ombads att fördela tre miljoner dollar per dag i ett enda afghanskt distrikt. Det var nästan omöjligt att ”göra av” med pengarna på ett ansvarsfullt sätt. Det fanns nämligen ingenting att investera så stora pengar i ett land där en majoritet av människorna bodde i hyddor och lerhus.

Desto mer pengar USA pumpade in, desto mer omfattande och högre nästlade sig korruptionen. Ända upp i den afghanska regeringen med konsekvens att folk tappade tron på demokratin och för att få lag och ordning såg man till och med talibanerna som ett bättre alternativ.

Slöseriet bedrevs i välmening men fick mycket olyckliga påföljder. Inte bara för afghanerna; amerikanerna betalade med nästan 2 500 liv och cirka 20 000 skadade krigsveteraner.

Insatsen i Afghanistan drevs utifrån tesen att det var bättre att fixa Afghanistan, städa upp den laglöshet som gett Al Qaida spelrum för att på så sätt slippa möta jihadisterna på hemmaplan. Därför nationsbyggde man. USA:s president George W. Bush rationaliserade detta genom att hänvisa till nationsbygget av Japan efter Andra världskriget. Då hade USA byggt upp en fungerande japansk demokrati som på kort tid förvandlats från dödlig fiende till god vän.

I Afghanistan hoppades man göra samma sak. Vi vet nu att USA misslyckades.

Men även Europa har misslyckats.

Om USA var beredda att skicka soldater till Afghanistan för att deras egna medborgare skulle slippa problem på hemmaplan så applicerade Europa motsatt strategi: Man ville inte engagera sig i nationsbyggen på andra sidan världen men var däremot beredda att öppna sina dörrar för MENA-världens alla flyktingar.

2015 föreslog EU-kommissionen en satsning på 2,1 miljarder dollar för att hantera flyktingkrisen på andra sidan Medelhavet. Därtill har massinvandringens kostnader för Europas nationer varit omfattande. Vi har inte bara gett bistånd utan också bidrag till dem vi tagit hit.

Även vi har rationaliserat detta med hänvisningar till såväl Amerikaemigrationen för hundra år sedan, som när vi öppnade våra hjärtan under Andra världskriget och tog emot 70 000 finska krigsbarn.

Dessa paralleller gjordes specifikt på statsminister Stefan Löfvens flyktingkonferens ”Sverige tillsammans” 2015 i förhoppning om att nu återigen göra samma sak. Vi vet nu att det misslyckades.

Stora delar av Europa har idag skattefinansierade utanförskapsområden bestående av människor med utomeuropeisk bakgrund som i stor utsträckning lever på bidrag. Därtill har vi sociala och kulturella parallellsamhällen där de invandrare som vill integreras tvingas in områdets sociala konformism.

Men massinvandringens olyckliga påföljder drabbar också européer; utländsk kriminalitet, våldtäkter, drogförsäljning och rån. Samt givetvis terrorism som drabbar hårt och direkt men också ingjuter skräck.

Indirekt drabbas vanliga medborgare också av de nedskärningar länder som Sverige tvingas göra för att ha råd med den allt mer kostsamma massinvandringen.

USA och Europa har försökt tackla samma problem med två skilda strategier sprungna ur samma slags rationalisering.

Det går att argumentera för att USA:s strategi varit mer rationellt driven medan Europas varit mer emotionell. Fler amerikanska än europeiska soldater har dött i krig, men USA som nation har inte förändrats i grunden. USA har inga omfattande parallellsamhällen och dagens USA är mer skyddade mot islamisk terrorism än man var 2001. I Europa råder motsatt förhållande.

Likväl har båda kontinenter misslyckats.

Vilket måste härledas till den aspekt man aldrig tog i akt i de empiriska analyserna. I USA:s fall insåg man inte att Afghanistan med dess muslimska historia inte är jämförbar med Japan och dess buddhistiska och shinto-historia.

I Europas – Sveriges – fall insåg man inte att båtmigranter som korsar Medelhavet, eller afghanska unga män är något helt annat än flyktingar från kulturellt närliggande länder. Som i Sveriges fall – finska vinterkrigsbarnen.

Båda kontinenter ignorerade den varning Harvard-professorn Samuel P. Huntington utfärdade på 1990-talet; att islamisk civilisation skilde sig från den kristna civilisation vi själva tog för given, och att det skulle vara svårt, för att inte säga omöjligt, för väst att tämja den islamiska civilisationen.

Denna tes avfärdades kategoriskt av liberaler både i Europa och USA. Frukten av vår ignorans kan vi idag skörda på båda kontinenter.

Ronie Berggren har skrivit en e-book om konflikten med islam. Den hittar du att läsa gratis här.

Bli prenumerant

Det är många som läser Nyheter Idag, men bara några tusen som prenumererar.

Om du tycker att det vi gör behövs, att det är viktigt med en alternativ röst i Mediesverige, bli prenumerant.

Vass journalistik kostar. Om inte någon är beredd att betala för den kan den försvinna i morgon.

Bli PLUS-medlem

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag