Ronie Berggren: Soleimanis död en seger för Trump och en seger för Irans demokrativänner

Foto: Privat/IRNA
  • Fredag 3 jan 2020 2020-01-03
E-post 1047

Att USA slår ut iranske generalen Qasem Soleimani i ett flyganfall är välkommet och en seger för Irans demokrativänner. Men det kommer att leda till konsekvenser. Ett försvagat Iran kommer att försöka att slå tillbaka med olika attacker. Nu behöver Europa och Sverige ställa sig bakom amerikanerna och Irans demokratiaktivister, skriver Ronie Berggren i en analys.

Natten mot fredagen den 3 januari så slog USA i ett bombanfall beordrat av president Trump ut general Qasem Soleimani, ledare för det iranska revolutionsgardets operationsstyrka al-Quds. Det är en operation av minst samma dignitet som dödandet av ISIS’ ledaren al-Baghdadi och kommer att få stora konsekvenser.

Bakgrunden är följande:

När USA under Obama-administrationen helt lämnade Irak i december 2011 var Irak ännu inte redo att ta ansvar för sin egen säkerhet. Al Qaida Irak, som USA fördrivit till Syrien, gjorde comeback under namnet Islamiska staten. Ett folkmord följde.

Tidigt på plats att bekämpa mördarna var iranska revolutionsgardet under ledning av deras legendariske ledare, general Soleimani. Iranska vapen räddade även delar av Kurdistan från att falla för Islamiska staten.

För att statuera exempel var det iranska revolutionsgardet heller inte barmhärtiga. Man skar halsen av ISIS-krigare, man brände ISIS-krigare levande, parallellt som man befriade delar av Irak.

När kriget mot ISIS, som drevs på flera håll av flera olika aktörer, tog slut i början av förra året, så hade USA samma strategi som USA alltid haft – från Första världskriget till kriget mot ISIS; man ville åka därifrån. USA var inget imperium. När man var klara ville man hem igen.

Irans strategi var den motsatta. Man fördrev ISIS inte enbart för att skydda människor från folkmord utan också för att befästa den iranska regimen i grannlandet. Det hade man börjat göra i Irak redan när USA störtade Saddam Hussein 2003. USA behövde under åren i Irak inte bara bekämpa Al Qaida i Irak utan även shiitiska miliser som dödade omkring 600 amerikanska soldater.

Idag har iranskt inflytande i både Irak och Libanon undergrävt sunda nationalistiska regeringar och istället skapat den korruption som ligger till grund för det senaste halvårets demonstrationer mot regeringarna i båda länder. Irans långa tentakler har sträckt sig långt.

USA:s frånvaro och ISIS’ närvaro i Irak möjliggjorde en i princip öppen iransk infiltration. Det var därför general Soleimani – den iranska ayatollah-regimens främsta militära ansikte öppet kunde bo och ha en bas i självaste Baghdad varifrån man fortsatte att hetsa mot USA. Mer specifikt mot Donald Trumps USA.

Donald Trump ställde om USA:s politik mot Iran. Trumps företrädare Barack Obama hade inte enbart öppnat upp för Irans intåg i Irak utan även direkt försökt muta den iranska regimen att inte tillverka kärnvapen med det omtalade nedrustningsavtalet. Ett avtal som EU och Obama-administrationen stod bakom men som Donald Trump övergav. Under Trump infördes istället nya sanktioner som bet på ett sätt USA:s tidigare ageranden inte har gjort.

De iranska bensinpriserna har skjutit i höjden, och plötsligt är det inte längre bara välbärgade och akademiker som protesterar mot den iranska regimen, det är även människor från fattiga förhållanden och till och med många religiösa. Grupper som tidigare alltid varit regimen trogen. Protesterna har varit startskottet på de demonstrationer vi de senaste månaderna fått se mot den iranska regimen, med modiga aktivister som trotsat soldater och kvinnor som tagit av sig sina slöjor.

Irans regim har försökt ena landet genom att hitta en yttre syndabock och försökt provocera USA för att än mer framstå som en sådan.

I mellandagarna dödades en amerikansk kontraktsanställd i Irak av en iransk missil. Iran har ofta använt irakisk mark som bas för beskjutningar vilket även uppmärksammats av Israel.

Trumps respons var snabb. Två dagar senare utförde USA en bombning mot de iranska Hezbollahbrigaderna man ansåg ligga bakom attacken som dödat amerikanen. Det i sin tur ledde till att Iran väckte en pöbel till liv i Baghdad som stormade den amerikanska ambassaden. Även här satte Trump hårt emot hårt.

Det är uppenbart att Trump ville undvika en upprepning av det som hände när USA:s ambassad i Benghazi invaderades 2012. Amerikanska marinstyrkor var snabbt på plats och attacken mot ambassaden avvärjdes.

Det som sedan hände var tillslaget mot general Soleimani. USA markerade att man nu fått nog av åratal av småskaliga iranska operationer och slog ut den högsta militära ledaren i Mellanösterns andra regionala supermakt. Det här är lika stort som likvideringen av Baghdadi. Det skulle till och med kunna jämföras med Khadaffis eller Saddam Husseins fall. Så stor makt, och framförallt symbolvärde, hade Soleimani.

Pentagon släppte efteråt ett meddelande där man förklarade:

”General Soleimani was actively developing plans to attack American diplomats and service members in Iraq and throughout the region. General Soleimani and his Quds Force were responsible for the deaths of hundreds of American and coalition service members and the wounding of thousands more”

Det här är en markering av det slag USA inte tidigare gjort mot den iranska regimen.

Vad innebär det?

Iran kommer att försöka hämnas. Konkret är det svårt eftersom Iran inte kan besegra USA i något direkt sammanhang alls. Kanske kommer Iran att rikta fokus mot Israel för att ena sina egna religösa och även sunniter mot en extern fiende. Men man kommer inte att kunna dölja att den iranska regimens starke man, symbolen för den kraftfulla islamiska revolutionen, nu är borta.

Därför är Soleimanis död en seger för USA i styrkespelet om Mellanöstern. Men också en seger för Irans demokrativänner. Irans teokratiska regim skälver på ett sätt den inte gjort på 40 år. Helt och hållet tack vare USA:s och Donald Trumps tuffare politik.

Det bör välkomnas och Europa – och Sverige – bör i denna stund ställa sig bakom USA och bakom Irans demokratiaktivister.

Det är för tidigt att ta ut någon seger i förskott. Regimen i Iran har överlevt tidigare oroligheter. Men tiden för förändring i Iran har aldrig varit närmare än just nu.

Byt elbolag!

Nu har Chang Frick startat upp Svensk Kärnkraft AB, ett systerbolag till Nyheter Idag. Bli elkund, då stöder du både svensk kärnkraft och Nyheter Idag.

Byt elbolag idag!

Det är många som läser Nyheter Idag, men bara några tusen som prenumererar.

Om du tycker att det vi gör behövs, att det är viktigt med en alternativ röst i Mediesverige, bli prenumerant.

Vass journalistik kostar. Om inte någon är beredd att betala för den kan den försvinna i morgon.

Bli PLUS-medlem

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag