Ronie Berggren: Stefan Löfvens och etablissemangets ansvar för muslimhatet

Foto: Nyheter Idag/Privat
  • Lördag 17 aug 2019 2019-08-17
E-post 331

Den stoppade masskjutningen i Baerum och den efterföljande debatten sätter fingret på ett misslyckande från Stefan Löfven och det politiska etablissemanget i att hantera islamism. Deras valhänthet leder till polariserin och grogrund för extremister och för hat mot demokratiska och sekulära invandrare och muslimer, skriver Ronie Berggren.

Ett tragiskt försök till masskjutning i en norsk moské avvärjdes lyckligtvis nog när den 65-årige moskébesökaren Mohammed Rafique brottade ner den 20-årige gärningsmannen som kommer att åtalas för terrorbrott. På ett nätforum hade han ställt sig bakom masskjutningar som den i El Paso i USA och moskéskjutningen i Christchurch på Nya Zeeland.

Vår svenske statsminister Stefan Löfven skickade kondoleanser i följande ordalag:

”Extremistiskt hat och våld måste bekämpas med samhällets samlade kraft. Jag förstår och delar oron hos muslimer i både Norge och Sverige”

Ord som alla givetvis kan instämma i. Problemet med Stefan Löfven är att han inte förstår helhetsbilden.

Gärningsmän som Anders Behring Breivik i Norge 2011, Brenton Tarrant på Nya Zeeland i mars 2019 och nu möjligen nu också den, lyckligtvis, misslyckade kopian Philip Manshaus, motiverar sina gärningar med att politiker blundar för den framväxande islamismen i Europa. Antingen gör de ingenting alls eller så uppmuntrar de till och med utvecklingen, något Breivik i sitt manifest menade var fallet med vänsterpolitiker/kulturmarxister.

Dessa gärningsmäns narrativ ska förstås inte sväljas aningslöst utan granskas kritiskt.

Man kan betrakta deras narrativ på två sätt.

Antingen som ett uttryck för den enorma islam- och invandringskritik som florerar på internet, där dessa gärningsmän förvisso inte har uppmuntrats till sina handlingar men likväl fått information som stärkt den världsbild som de sedan ansett legitimerat deras agerande.

Detta är identitetsvänsterns (vilket inbegriper även delar av det som tidigare benämnts ”liberaler”) ständiga reaktioner efter alla dåd av detta slag; islamfobi och hat på Internet, som staten nu måste ta i med hårdhandskarna för att stävja. Så var fallet efter Breiviks dåd 2011, så har fallet varit på Nya Zeeland och så har tongångarna börjat gå även nu.

Det andra sättet att betrakta dåden, är att se dem som en konsekvens av en islamism som politiker blundat inför; jihadistiska terrordåd har historiskt varit helt okänt i Europa; islamisk lag har hållits utanför Europas gränser; och gruppvåldtäkter var ett fenomen ingen svensk var bekant med närmare för 40 år sedan.

Stefan Löfven och hans kollegor har konsekvent avfärdat eller till och med brunmålat opinionsbildare eller politiker som försökt belysa problemen med radikalisering i förorterna.

Eller så har man – som Löfven i Dagens Nyheter häromdagen – försökt att flytta fokus till något för den generella samhällsutvecklingen helt ovidkommande. Som knarkande bland ungdomar på Djursholm.

Löfvens valhänthet när det gäller att tala klarspråk om islamisering och oförmågan att ta krafttag mot radikala islamister gör att muslimer i Sverige, såväl som andra invandrargrupper, riskerar att utsättas för hat när samhället ytterligare polariseras.

Det legitimerar förstås inte skjutningar. Ansvaret för dessa illdåd vilar förstås på gärningsmännen själva. Deras brott är fruktansvärda och bör leda till hårda, livslånga fängelsestraff.

Men i analysen av vad som föranlett detta vore det välkommet om det denna gång inte bara var vänsterns ständiga narrativ om näthat som lyftes fram som faktor utan även detta faktum: islamismen är ett hot som politiker inte gärna pratar klarspråk om.

Om politiker börjar tala klarspråk så rycks det fundament som dessa masskjutare använder för att legitimera sina illgärningar från dem.

Ronie Berggren

Ronie Berggren är konservativ debattör och driver podden Amerikanska Nyhetsanalyser.

Stöd Nyheter Idag

Hej.

Det är många som likt dig läser Nyheter Idag.

Till skillnad från många av våra konkurrenter tar vi inte emot något presstöd eller deltar i statligt finansierade projekt (Faktiskt.se). Det gör oss mer oberoende. Samtidigt är vi frivilligt medlemmar av det pressetiska systemet.

Att vi inte har något statligt stöd innebär att vi själva bestämmer över vårt innehåll. Att vi själva bestämmer vilka frågor vi ska bevaka och att de vi står till svars för är våra läsare. Därför kan vi också utmana och pressa politiker, vi kan granska de frågor som vi tror att våra läsare anser är angelägna.

För att klara av det här behöver vi ditt stöd. Med en prenumeration på 69 kronor i månaden eller 349 kronor halvår, blir du en av dem som bidrar till att vi kan fortsätta med vår journalistik, fortsätta vara ett alternativ till SVT, SR och andra traditionella medier. Klicka på länken, det går snabbt och du gör en stor insats för oberoende journalistik. Tack.

Bli PLUS-medlem

Är du intresserad av ett större stöd eller att annonsera, mejla Pelle Zackrisson eller Chang Frick

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag