Rostami: Så löser vi problemet med nämndemännen

Nima Rostami, advokat och debattör Foto: Patrik Svedberg/Nyheter Idag
  • Måndag 4 maj 2020 2020-05-04
E-post 626

Nämndemannasystemet är i grunden en sympatisk tanke – att folket ska vara representerat när rättvisa skipas. Men dålig representation och skandaldomar har undergrävt förtroendet för systemet. Med relativt enkla medel går det att snabbt öka legitimiteten skriver Nima Rostami, som även föreslår en mer omfattande reform – amerikanskt jurysystem.

Stöd Nyheter Idag

Om du sätter värde på det vi gör, bli prenumerant. Bli PLUS-medlem

Uppsala tingsrätt friade nyligen en man som var åtalad för försök till våldtäkt. Tingsrättens majoritet bestod av två socialdemokratiska nämndemän med invandrarbakgrund. De konstaterade att målsäganden inte hade under förhandlingen tittat den åtalade mannen i ögonen samt var spänd under förhandlingen. Brottsoffrets beteende under tingsrättsförhandling ledde till att för nämndemännen framstod hennes berättelse inte trovärdig. Domen har väckt upprörda känslor om rättstillämpningen i våra domstolar. En tidigare dom i Solna tingsrätt där en ökänd islamist satt nämndeman gav också stora rubriker.

Oberoende och självständiga domstolar och domare är grundläggande för utvecklade demokratier som lever upp till rättsstatens principer om att all offentlig makt utövas under lagarna.

Nämndemännen har en viktig funktion att fylla i våra domstolar. Genom att utöva insyn i domstolsarbetet och ha inflytande över avgörandena är det tänkt att de ska bidra till att bibehålla eller öka förtroendet för rättsväsendet och skapa legitimitet för domstolarnas avgöranden. Därtill har nämndemännen även en demokratisk funktion genom att de i egenskap av allmänhetens representanter kan bevaka att domstolarna är oberoende och självständiga från otillbörlig påverkan från enskilda, myndigheter och organisationer.

De flesta demokratiska länder har antingen jurysystem eller lekmansdomare. I Sverige har vi valt ett system med lekmannainslag.

För att bli rekryterad som nämndemän måste man vara medlem i ett politiskt parti som har representation i kommunfullmäktige. Sedan 1983 dömer tre nämndemän tillsammans med en juristdomare i tingsrätt och i förvaltningsrätt. I Sverige finns cirka 8 300 nämndemän, varav drygt 65 procent tjänstgör i tingsrätten och cirka 30 procent i förvaltningsrätten.

Nämndemännen medverkar i över 100 000 domstolsavgöranden per år till en kostnad av drygt 150 miljoner kronor.

Nämndemännen ska tillämpa lag och praxis och får absolut inte ha partipolitisk, religiös och kulturell reflektion i sin rättstillämpning.

Detta efterlevs inte alltid särskilt i migrationsmål och brottmål. Enligt Sveriges Radios granskning är miljö- och vänsterpartister är särskilt vänligt inställda till asylsökande i migrationsmål. Ovan nämnda domar visar kulturell-religiösa avarters tydliga influenser i domstolsarbetet.

Uppemot 60 procent av nämndemannastyrda domar ändras i högre instanser trots att ändringsfrekvensen annars ligger betydligt lägre.

Nämndemännen saknar juridisk kunskap. Den utbildning och introduktion de får när de börjar är näst intill obefintlig. Därutöver är politiseringen av domstolarna ett stort bekymmer.

En statlig utredning 2013 konstaterade en rad brister i nämndemannasystem och utredaren föreslog åtgärder som inte godtogs av riksdagsmajoriteten. Medelåldern för nämndemän är 65 år, detta blir extra problematisk då knappt 4 procent av befolkningen är partipolitiskt aktiva. Även medelåldern för politiker ganska hög. De som är politiskt aktiva tillhör ofta till vissa yrkes- och samhällskategorier.

Allt detta sammantaget leder till en kraftigt snedvriden rekrytering av folklig representation i domstolar. Utifrån denna verklighet går det knappast tala om demokratisk och folklig insyn i domstolsarbete, vilket är den sympatiska grundtanken med nämndemannasystemet.

Nämndemännen är politiker men de får domarroll precis som en juristdomare utan att ha juridisk kompetens. Givet detta blir de antingen styrda av juristdomare eller har egna uppfattningar som går emot lag, praxis och rättsprinciper. Ofta godtar nämndemännen juristdomarens förslag till dom men går ibland emot juristdomarens bedömning. I brottmål har juristdomaren inte utslagsröst. Detta innebär att två nämndemäns röster som är gynnande för den tilltalade utgör tingsrättens dom.

Alla rättsordningar inser behovet av folklig insyn i domstolsarbetet men det svenska nämndemannasystemet liksom mycket annat i Sverige är inte anpassat till dagens – med brist på bättre uttryck – utmaningar.

En relativt enkel åtgärd är att avpolitisera nämndemännen och tillåta rekrytering av bredd kategori av befolkning och inte enbart bland fyra procent av befolkningen som är politiker i pensionsåldern. Tillsammans med en kvalitetssäkrad, obligatorisk juridisk introduktion för alla nya nämndemän skulle det snabbt förbättra dagens nämndemannasystem.

En mer långtgående reform är att anpassa nämndemannasystemet till USA:s jurysystem både i rekrytering och arbetssätt. USA-modellen innebär att juryn konstaterar fakta och tillämpar det enligt lag.

Domaren instruerar juryn om de rättsregler och principer som måste följas i bedömningen baserad på fakta. Om juryn finner den tilltalade skyldig utdömer domaren straffet. Detta system leder till mindre godtycklig bedömning och mer domarstyrning som upplevs mer korrekt, rättvist och icke politiskt.

Som allt annat i Sverige slår systemet utifrån senaste decenniers samhällsutveckling fel och är inte längre hållbart.

Två skandaldomar i Uppsala och Solna tingsrätter är stark indikation på detta. Vid utebliven reform riskerar även vårt rättssystem en verklig kollaps.

Om debattören

Nima Rostami, advokat och debattör

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag