”Sverige kommer inte att ge sig in i förhandlingar om eftergifter i angelägenheter som rör svensk inrikespolitik och svensk yttrande- och demonstrationsfrihet, även om en medlem väljer att ta frågan om vår och allas säkerhet som gisslan i syfte att utöva utpressning. Vi köpslår inte om friheter vilka enligt vår uppfattning utgör en del av det demokratiska statsskick som NATO-medlemskapet syftar till att skydda”, är en del av det tal som Sveriges statsminister borde hålla, menar Nyheter Idags krönikör Ilan Sadé.

Kära vänner, tittare och lyssnare!

Försvarsalliansen NATO bildades 1949 som ett värn för medlemsstaternas frihet och säkerhet, samt för att vidmakthålla och stärka en stark transatlantisk länk mellan den militära jätten USA och de delar av Europa som hade hamnat under amerikanskt beskydd efter andra världskriget. Frihet och säkerhet är en omistlig del av paktens ändamål.

När Sverige och Finland lämnade in sina ansökningar i maj 2022 skedde det mot bakgrund av att ett blodigt krig åter utkämpas på europeisk mark, med en mäktig, totalitär angripare.

Vår ansökan är grundad i vår önskan att värna vår och våra NATO-allierades frihet. För oss, liksom för andra liberala demokratier, innebär frihet inte enbart frånvaron av främmande makts soldater på vår jord. Genom demokratin förverkligas ett folkligt, nationellt självbestämmande. Frihet innebär även rätten för våra medborgare att leva och uttrycka sig så fritt som möjligt. Detta är en frihet som vi värdesätter högt och vi utgår från att våra vänner i Atlantpakten delar vår syn och hyser en ömsesidig respekt för varandras frihet, kulturer och sedvänjor.

Prövningen av det svenska medlemskapet i NATO har, såsom sig bör, skett med hänsyn tagen till Sveriges försvarsförmåga och vår möjlighet att som medlem bidra till befintliga medlemmars säkerhet. NATO är i grunden en organisation som bygger på ömsesidig solidaritet, vilken får sitt yttersta uttryck i grundfördragets artikel 5. Medlemmarna förpliktar sig att hjälpa varandra militärt i händelse av ett väpnat angrepp från utomstående part. Därför är en prövning med hänsyn till militär förmåga, geopolitiska förhållanden och våra avsikter när det gäller försvar och säkerhet ett helt självklart förfarande.

Emellertid har vår ansökan och de sakliga säkerhetshänsyn som jag nyligen nämnde om förmåga, läge och vilja kommit att tas som gisslan av en av NATO-medlemmarna i syfte att förmå Sverige att vidta åtgärder vilka inte har med NATO-samarbetet att göra. Vid en närmare granskning av de krav som denne medlem har ställt på Sverige, framgår det snarare att kraven står i motsättning till syftet att värna frihet och möjlighet att uttrycka sig fritt.

Sveriges budskap, med anledning av detta gisslantagande, lyder såsom följer.

Sverige har genom sin ansökan förpliktat sig att leva upp till grundfördraget och att bidra till alla medlemmars gemensamma säkerhet. Om vår solidaritetsförklaring möts av alla andra medlemmars solidaritetsförklaringar i förhållande till oss och till styrkande av NATO:s ändamål, är saken klar. Vi har gjort vår del och inväntar alla övriga medlemmars besked.

Sverige kommer inte att ge sig in i förhandlingar om eftergifter i angelägenheter som rör svensk inrikespolitik och svensk yttrande- och demonstrationsfrihet, även om en medlem väljer att ta frågan om vår och allas säkerhet som gisslan i syfte att utöva utpressning. Vi köpslår inte om friheter vilka enligt vår uppfattning utgör en del av det demokratiska statsskick som NATO-medlemskapet syftar till att skydda.

Hur medlemmen i fråga nu väljer att handla ligger i den medlemmens händer.

Hur övriga medlemmar väljer att handla, ifall låsningen består, är också en sak som ligger i deras händer. Härvidlag vill jag bara peka på att förfarandet oundvikligen väcker vissa frågor avseende hur gisslantagaren ser på sina förpliktelser i förhållande till övriga medlemmar och på NATO:s ändamål och roll. Detta är dock en fråga som i dag ligger bortom mina och min regerings angelägenheter.

Vi befinner oss i flera avseenden i ett mörkt kapitel i historien om Europas säkerhet och frihet. Tillsammans kan vi vända på den utvecklingen. Med beslutsamhet, principfasthet och trohet mot våra fria samhällens värden.

Tack.

Läs även: Sadé: Gör studentfirandet blågult igen