Samatar om Somalilands utbildning: ”De här universiteten är inte ens lika seriösa som gymnasiet jag gick på när jag var liten”

  • Måndag 27 nov 2017 2017-11-27
E-post 1

HARGEISA Nyheter Idag publicerar i en serie artiklar intervjun med Professor Ahmed Ismail Samatar, hjärnan bakom somaliländska partiet Kulmiyes politiska program, det parti som den segrande presidentkandidaten Muse Bihi Abdi tillhör.
– De här universiteten är inte ens lika seriösa som gymnasiet jag gick på när jag var liten, säger Samatar till Nyheter Idag när vi pratar om utbildningsnivån i Somaliland.

Många jag talat med säger sig ha någon form av akademisk utbildning.

– Skitsnack, utbrister Samatar.

– Ja, de har det, men det är fortfarande skitsnack. Alltså det är tomma skal.

Trots att många i Somaliland skaffat sig någon form av eftergymnasial utbildning har många fortfarande svårt att få ett jobb.

– Ja, men innan du kan skaffa dig ett jobb är ju frågan; vad i helvete kan du? Vad är dina kunskaper, dina analytiska förmågor? De här universiteten är inte ens lika seriösa som gymnasiet jag gick på när jag var liten. Det här är hög betygsinflation. Vi måste strama upp standarderna och uppgradera de här universiteten.

Mer statlig kontroll?

– Nja, mer statlig övervakning snarare. Det är helt okej om du har privatskola, det är bara det att du måste uppfylla rätt standard för att få ha det. Jag har gått på privata universitet, alla mina examens är från privata universitet. Men där hade man en nationell ackrediteringsstyrelse. Så du kommer inte undan med undermålig utbildning.

– Politiken måste syfta till att uppgradera utbildningskvaliteten. Nu finns det tillräckligt med läskunniga. Det här är vad jag skulle vilja kalla för horisontell och vertikal utbildning, säger Samatar och gestikulerar med sina armar. Horisontell utbildning är läskunnigheten och vertikal utbildning är kvaliteten.

Somalilands avgående regering och avgående president har haft det som uttalad strategi att stärka läs och skrivkunnigheten i landet, något som burit frukt. Som en del i arbetet gjorde man grundskolan avgiftsfri.

– Vi har kommit en bit, 250 000 unga somaliländare går till skolan, grundskolan osv. Vi behöver givetvis stärka det horisontella också, vi vill nå en läskunnighet på åtminstone 60-70 procent.

Vad är den nu då?

– Oj, jag tror inte ens den är runt 30 procent, kanske runt 25 procent eller något sådant, men inom 20-30 år borde vi ha nått en läskunnighet på 60-70 procent. Men vertikalt, det är verkligen ett problem, alltså kvaliteten. När jag är i USA får jag brev från professorerna här i Somaliland. De är verkligen destruktiva, de har aldrig forskat! De skickar sina avhandlingar till mig och det är verkligen gymnasienivå, och de undervisar vid universiteten. Det är delvis ett språkproblem med engelskan, men främst handlar det om att deras träning inte finns där. Så, kvalitet! Samtidigt som man fortsätter massornas utbildning i läskunnighet.

Samatar tycker också att nästkommande president och regering måste fokusera på att få ut fler kvinnor på arbetsmarknaden.

– Färre än 15 procent av de fattiga unga kvinnorna har möjlighet att utbilda sig. Vi måste se till så att de kan försörja sig självständigt. Skapa utbildningsmöjligheter och arbeten. Kvinnlig frigörelse är inget skämt!

Tre huvuddrag för att förbättra hälsan i Somaliland

Enligt Samatar bör landets styre fokusera på tre huvudsakliga punkter inom ramarna för det hälsopolitiska programmet.

– Det är tre saker som är absolut nödvändiga. Det finns givetvis fler aspekter som är viktiga, men om vi adresserar dessa tre punkter så kan vi göra enorma framsteg. Det första är tillgången till rent vatten . Du kan eliminera något i stil med 65 procent av alla tropiska sjukdomar bara du har tillgång till rent vatten. Idag har ungefär 27 procent av Somaliändarna tillgång till rent vatten dagligen. 27 procent. Det andra är barnadödligheten, du vet, för 5 år och under. Vi har en av de högsta barnadödligheterna i världen. Att minska detta måste också vara en prioritering. Det tredje är att få ner mödradödligheten. Den drabbar främst kvinnor och barn i produktiv ålder.

– Sen är det massor av andra saker vi måste få bukt på också, vi behöver bygga ut vaccinationsprogrammen till exempel. Men de här tre punkterna är de absolut nödvändigaste.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag