STOCKHOLM I en intervju med Expressens reporter Niklas Svensson förklarar Tino Sanandaji att konsekvenserna för svensk ekonomi kan bli katastrofala i spåren av coronakrisen om inte mer kraftfulla åtgärder görs för att rädda företag från masskonkurser. Han pekar på Danmark som ett gott exempel. – Danskarna säger att man ska försöka försäkra de här små och medelstora företagen från sitt tapp. Man gör det ordentligt och inte lite grann, som man gör i Sverige ”Vi ger er några procent av det ni förlorat”.

Dagens ekonomiska coronakris är mycket allvarligare än finanskrisen 2008 förklarar Sanandaji. Till skillnad från idag då hela världsekonomin är drabbad var det 2008 en liten del av ekonomin som påverkades och det skedde i några länder. Ekonomin sjönk några procent men kunde återhämta sig. Nu hotar något helt annat, något mycket värre, förklarar Sanandaji som inskärper allvaret i stunden.

– Det vi ser nu, det är första gången kanske sedan kapitalismen startades som vi ser en synkroniserad nerläggning av hela världsekonomin, sektor för sektor. Utan att vi vet riktigt hur lång tid det tar innan det återstartar, säger Sanandaji.

Tino Sanandaji gör en jämförelse med Den stora depressionen i USA efter bankkraschen 1929 (USA:s värsta ekonomiska nedgång) för att förklara allvaret av läget.

Under den värsta tiden av Den stora depressionen sjönk BNP med 10-13 procent på ett år.

– Just nu är ekonomin på väg att krympa två-tre gånger snabbare än den gjorde under Den stora depressionen. Jag tror inte vi fullt har fattat det, säger Sanandaji.

Stödpaketen från den svenska regeringen har hittills mest bestått av olika lån eller erbjudanden om att skjuta upp betalningar. Stödåtgärder som kritiserats för att de inte når alla företagare och inte räcker.

Regeringen har agerat som om det är en traditionell kris, begränsad till en viss sektor av ekonomin, menar Sanandaji. Men lån fungerar dåligt i branscher där kundunderlaget helt försvunnit, där alla intäkter över en natt på många håll raderats ut men utgifterna är kvar. Som hotell- och restaurangbranschen.

– När det här sker för hela branschen samtidigt, skapar det en chockvåg (som sprider sig till andra delar av svensk ekonomi). Det löser man inte med lån. För de har inga kunder.

Tino Sanandaji pekar också på alla som driver företag som enskild firma och som tappat kunder, exempelvis frisörer eller taxichaufförer. Om de tar lån för att rädda sin verksamhet blir de personligt betalningsansvariga och kan förlora både sitt livsverk och sin privatekonomi.

Sanandaji lyfter i intervjun fram den danska regeringen som den som kanske skött coronautbrottet bäst ur ett ekonomiskt perspektiv.

Danmarks stödpaket som är mycket omfattande, dessutom antaget i rask takt, är tänkt att få företag att överleva och behålla sina anställda genom coronakrisen. Det danska stödpaketet har diskuterats även internationellt och är värt motsvarande 395 miljarder svenska kronor.

– Danskarna säger att man ska försöka försäkra de här små och medelstora företagen från sitt tapp. Man gör det ordentligt och inte lite grann, som man gör i Sverige ”Vi ger er några procent av det ni förlorat”. Utan man ger företagen i princip 90 procent av deras löne- och hyreskostnader under några månader. Man lugnar ner och försäkrar företagen om att man kan göra insatserna under ett tag, tills virusepidemin är borta.

Om inte Sverige gör samma sak väntar masskonkurser och därmed massarbetslöshet varnar Tino Sanandaji.

– Det börstapp som vi sett hittills kommer då bara att vara början.

– Coronakaoset är egentligen två separata kriser, dels en sjukdom och dels de ekonomiska konsekvenserna av sjukdomsbekämpningen. Det tog världen lång tid att inse djupet i det första, och vi har bara de senaste dagarna börjat inse djupet även i den ekonomiska biverkningarna, säger Tino Sanandaji till Nyheter Idag.

– För att hantera ekonomin måste vi hantera viruset. Sverige saknar kapacitet att masstesta och spåra, men det viktiga är att vi har industriell kapacitet att skala upp så vi kan få den nödvändiga kapaciteten att masstesta inom rimlig tid, säger Sanandaji.

Om testerna skalades upp till en nivå där alla kunde testa sig i princip varje dag på väg till jobbet så skulle samhället kunna få kontroll på epidemin så att ekonomin kan börja rulla igång igen menar Sanandaji.