Fallet med ”Lilla hjärtat”, den treåriga flicka som dog efter att hennes biologiska föräldrar återfick vårdnaden om henne, har väckt starka reaktioner. Här skriver riksdagsledamoten Carina Ståhl Herrstedt (SD) och Deniz Norgren från Ungsvenskarna om vad de vill göra för att se till att något liknande inte händer igen.

Den 1:a januari i år blev barnkonventionen lag i Sverige. Det innebär att barnens rättigheter ges större utrymme i myndighetsbeslut och i svenska domstolar. Syftet är att genom lag göra det tydligare att barn är egna individer med särskilda rättigheter så att de ges större utrymme vid bedömningen av exempelvis vårdnad av barn.

Trots införandet av lagen återfick de biologiska föräldrarna till treåriga Esmeralda vårdnaden de förlorat vid födseln på grund av drogmissbruk och oro för Esmeraldas hälsa. Detta ledde ganska fort till att Esmeralda utsattes för upprepad misshandel och vanvård av sina biologiska föräldrar som så småningom ledde till hennes död.

Utöver misshandeln som Esmeralda utsattes för så förvarades hennes nappar och några leksaker i en blå mugg där spår av droger fanns. I fallet framkommer att mamman ska ha varit narkotikapåverkad när hon greps samt vid tillfället för Esmeraldas död. Samma droger som modern testades positivt för återfanns även i Esmeraldas kropp vid en rättsmedicinsk undersökning.

Det här fallet har upprört många människor och fått namnet ”Lilla hjärtat”. Det upprör många eftersom att ett oskyldigt barn som hamnat i en trygg tillvaro i ett kärleksfullt fosterhem sedermera kom att omplaceras hos sina biologiska föräldrar. Detta trots att de varit uppenbart inkapabla att inneha vårdnad över sina barn.

Det räckte helt enkelt inte för kammarrätten att socialtjänstens och förvaltningsrättens bedömning om riskerna för våld och dålig tillvaro var så hög att detta inte tidigare – eller nu – varit rimligt.

Biologiska föräldrar har givetvis en rättighet att slåss för rätten till vårdnad av sina barn men kammarrättens beslut som ledde till Esmeraldas död har inte prioriterat barnets bästa utan snarare föräldrarnas biologiska hävd. Kammarrätten valde inte heller att göra någon djupare kontroll kring föräldrarnas dokumenterade drogmissbruk vilket var en av grundbultarna till att de förlorat vårdnaden från första början.

Det är fullständigt orimligt att föräldrar som tidigare förlorat vårdnaden till följd av drogmissbruk ska kunna återfå den utan att krav på långvarig drogfrihet ställs i rätten eller vid socialtjänstens bedömningar.

Det är av den anledningen som Sverigedemokraterna kommer att lägga skarpa förslag i riksdagen om införandet av krav på uppvisad – och långvarig – drogfrihet vid omprövning av vårdnad. Hade det kravet funnits hade Esmeralda med all sannolikhet fortfarande varit vid liv.

Vi uppmanar även regeringen att ta inspiration från förslagen och stödja dem i riksdagen så att inga fler barn behöver riskera att dö vid en omplacering till följd av vanvård och misshandel från sina nerdrogade föräldrar.