SM i Rubiks kub – en oinvigds betraktelser
SVERIGE Under den gångna helgen pågick ett av Sveriges mindre kända mästerskap, nämligen SM i Rubiks kub, i det helgstängda Östra gymnasiet i Trångsund, en av Stockholms södra förorter.
Rubiks kub uppfanns 1974 av ungraren Ernő Rubik, men det var på 80-talet som kuben hade sin första storhetstid. Det är världens mest framgångsrika leksak och har sålts i hundratals miljoner exemplar. Nu var det alltså dags för SM i Rubiks kub, och Nyheter Idag var på plats.
Att kliva in i tävlingsrummet är en lätt surrealistisk upplevelse. På borden ligger alla möjliga sorters kuber: de vanliga 3×3-kuberna, eller ”trean”, som den kallas, samt ”fyran”, ”femman”, pyramider, kuber som ändrar form när man vrider på dem och mer därtill. Och nästan alla i rummet, oavsett om de står, går eller sitter, vrider på någon kubvariant. Ofta går det alldeles för snabbt för att mitt otränade öga skall kunna hinna med i rörelserna.
Att det faktiskt pågår en tävling i rummet märker jag till en början inte. Det är ytterst få som följer vad som pågår vid tävlingsborden utmed ena väggen där deltager sitter och försöker lösa 7×7-kuben så fort som möjligt, medan en klocka obarmhärtigt räknar tiden. Jag tittar på dagens schema och förstår ingenting. Medarrangören Sara Kantare kommer till undsättning och förklarar vad pyraminx, skewb, clock och resten av grenarna går ut på.
Det visar sig att det finns elva olika sorters kuber och totalt 18 grenar, för naturligtvis finns sådant som att lösa en kub med bara en hand, eller med fötterna. Och förstås med ögonbindel. Det där sista begriper jag mig inte på, så Sara visar mig till ”blindrummet” där jag ser några ögonbindelförsedda människor sitta och lösa 5×5-kuber med en domare intill som håller upp ett papper som döljer kuben om personen skulle försöka tjuvkika. Jag får senare höra att detta infördes 2008 efter att det visade sig att en av sportens stjärnor fuskat genom att kika under ögonbindeln. Medan jag står där blir en av de tävlande färdig och lägger ned kuben framför sig, men när han tar av sig ögonbindeln ser han att en av rutorna på varje sida har fel färg. Men han tycks ta det med ro.
En minnesmästare berättar
Jag tar en pratstund med Tomas Kristiansson som tidigare i år vann silver i VM i Brasilien, i grenen ”multiple blindfolded”. Den går till så att man väljer ett antal kuber och tittar på dem en liten stund innan ögonbindeln åker på. Sin silvermedalj plockade han hem genom att lösa 19 av 21 kuber.
Hur kom det sig att du började med Rubiks kub?
– Det började med att jag såg en video på nätet och sen tänkte jag att det är ju ett klassiskt pussel så den där måste man ju kunna lösa, och det visade sig vara lite roligt också. Så okej, jag tänkte att jag borde kunna komma ner på ett par minuter i alla fall. Det var när jag upptäckte att det tävlades i det som jag började pressa tiderna. Min första kub köpte jag 2004, och 2007 tävlade jag för första gången.
För mig känns det helt omöjligt att titta på 21 kuber och memorera hur de ser ut…
– Man får använda olika minnestekniker.
Han förklarar för mig hur han kopplar olika sidor av kuben till bokstavskombinationer som han sedan skapar ord av så att han kan visualisera dem för sitt inre öga. Jag hänger inte riktigt med, men det tycks ju funka.
Hur mycket måste man träna?
– För att bli snabb behöver man ganska mycket mängdträning för att få bort alla de här tankepauserna. När man kör de här större kuberna, som 5×5 som man inte är van vid, då har man de här pauserna. Idag lyckades jag med den för första gången blint.
Men hur mycket tid pratar vi om?
– Det går i perioder. Vissa veckor ingenting, och sen kanske man kör några timmar på en helg. Inför en tävling tränar man mer. Men just de här blindgrenarna är ganska mentalt krävande, så när man kommer hem från jobbet är det kanske inte man orkar.
Hur är det med vinstpengar i den här sporten?
– När jag vann silver i VM fick jag 60 dollar, så med resekostnaderna gick det väl plus minus noll, säger han med ett skratt. Den största grenen är trean på tid, och där har prissumman som högst varit 5000 dollar. Det var 2009, sedan har det sjunkit lite.
Tomas är ganska blygsam med sina framgångar men tror att det skall bli pallplats åtminstone i ”multiple blindfolded”. Faktum är att han vinner guld, med 19 lösta kuber av 25.
Jag förstår att det här inte är en sport man ägnar sig åt för pengarna, och jag pratar lite med en man som har kört hit från Göteborg för att hans son skulle kunna delta. Han berättar att han och familjen har varit runt i världen, som Brasilien och USA, för sonens tävlingar, men att man då helt enkelt gör det till en semester och stannar en vecka extra när tävlingen är över.
Jag sällar mig till några andra föräldrar som är där med ett par av sina söner. En av dem, en kille i 12-årsåldern försöker förklara strategierna för att lösa 2×2-kuben, men vi ser ut som frågetecken. En av hans kompisar frågar om han kan ”Ortega” och jag känner mig ännu dummare. ”Ortega” visar sig vara namnet på en lösningsmetod. Jargongen är inte lätt att hänga med i för en oinvigd.
Med Youtube kom en nytändning
Jag kommer på mig själv med att undra hur Rubiks kub fortfarande hänger kvar efter att ha varit en fluga på 80-talet. Sara Kantare ger mig svaret.
– Det som hände var Youtube. På 80-talet var det många som plockade upp en kub, försökte lösa den och gav upp. Nu finns det massor av filmer som visar hur man gör, och när folk har lärt sig finns det alltid en del som vill bli bättre. I år är det deltagarrekord i SM. Vi har haft 97 föranmälningar och ytterligare några som har anmält sig på plats.
Jag berättar om hur många nya saker jag lärt mig av besöket, men hon har ytterligare en överraskning i rockärmen.
– Visste du att det här är en materialsport? frågar hon.
Hon ger mig ett par kuber som jag får testa att vrida på, och visst är de olika. En bra kub snurrar lätt och låser sig inte bara för att kuben är lite skev. För oss vanliga dödliga spelar det kanske inte så stor roll, men med tanke på att världsrekordet på den vanliga 3×3-kuben är ungefär 5 sekunder förstår man kubkvaliteten spelar in. Den snabbaste tiden på detta SM är dock knappt 9 sekunder, vilket presteras av Johan Svensson som även vann den grenen med en genomsnittlig tid på 10,54 sekunder över fem försök.