Språkklåda: hen i hetluften ånyo
Efter beskedet att den kommande upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, innehåller ordet ”hen” har diskussionen om detta redan väl omdiskuterade ord tagit ny fart. Men varför är detta ord så kontroversiellt?
Här på Nyheter Idag har vi använt ordet ”hen” några gånger, och varje gång har någon ifrågasatt bruket i kommentarfältet. Ordet väcker känslor, så mycket är klart. Och samtidigt har ordet haft obestridlig genomslagskraft.
Ordet är faktiskt inte särskilt nytt i svenskan; det har många gånger föreslagits just som ett könsneutralt pronomen, framför allt inspirerat från finskan, som saknar separata ord för ”han” och ”hon” och istället använder ”hän” oavsett kön. Bland lingvister är det här gammal skåpmat och inte det minsta kontroversiellt.
Vad som hände 2012 var att ordet plockades upp av självutnämnda representanter för hbtq-rörelsen som lanserade ordet som ersättning för ”han” och ”hon”, eftersom könsidentitet tydligen var för komplicerat för att kodifieras i ord. Följden var bland annat ”hen-dagis” där alla var en ”hen” och, får man förmoda, all könsidentitet var höljd i dunkel.
Eftersom medierna har en dragning till radikalfeminismen vänsterut slogs detta naturligtvis upp stort, till skillnad från när det bara var språkvetare som mumlade om saken.
Men det här var något helt nytt i diskussionen om ett könsneutralt personligt pronomen i tredje person singular. De tidigare förespråkarna menade aldrig att ”hen” skulle ersätta ”han” och ”hon”, utan att det skulle var ett tillägg. Det skulle vara ett sätt att ersätta frasen ”han eller hon” med något kortare.
Idén att förkorta ”han eller hon” är inget som dök med ”hen-debatten”. På internetforum som Flashback såg man ofta ”h*n” utan att någon reagerade nämnvärt. På engelska såg man ofta former som s/he, även om den officiella lösningen är ”they”.
Det intressanta är att ”hen” i första hand plockats upp av folk som använder det som ett komplement i språket. Inte för att utplåna könstillhörigheter. Men samtidigt kritiseras bruket som regel utifrån en språkpolitisk synvinkel, där den som använder ”hen” ses som en förespråkare för upplösandet av gränserna mellan könen. Detta är enbart kontraproduktivt eftersom det bidrar till att politisera ett ord som inte alls behöver vara politiskt. Det är att ge genusvetarna rätten till ett ord som vi alla kan ha nytta av.
Nästa gång någon använder ”hen” kanske ni skall avvakta innan ni ifrågasätter varför hen använder ordet.