STOCKHOLM Internetoperatören Bahnhof hotas med vite på fem miljoner kronor om de inte inom en vecka börjar lämna ut uppgifter om sina kunder till polisen. Bahnhof står dock på sig och hänvisar till ett beslut i EU-domstolen. – Vi kommer att göra allt motstånd vi kan göra, säger Jon Karlung, VD för Bahnhof, till Nyheter Idag.

Statliga Post & Telestyrelsen (PTS) hotar internetoperatören Bahnhof med vite på fem miljoner kronor om de inte överlämnar uppgifter om sina kunder när polisen eller andra myndigheter begär detta ”oavsett brottets eventuella påföljd”. Det står att läsa i ett dokument från PTS som Bahnhof själva publicerar i sociala medier.

– Vi kommer att göra allt motstånd vi kan göra, säger Jon Karlung som är VD för Bahnhof.

– Vår advokat kommer att se hur vi kan överklaga detta beslut. Det är märkligt att PTS inte har begärt in något förhandsbeslut från EU-domstolen, utan istället driver sin egen kontroversiella tolkning.

Karlung är kritisk till hur myndigheterna hanterat ärendet. Det är inte första gången Bahnhof och dess VD tar strid mot myndigheter och staten i frågor som rör integritet och övervakning.

– Det känns som om polisen och regeringen har stressat fram det här. Men PTS skall vara en oberoende myndighet, säger Karlung till Nyheter Idag.

Bahnhof lämnar i dag bara ut kunduppgifter till polisen om det föreligger misstanke om brott som kan ge minst sex månaders fängelse.

– Det betyder att det måste handla om allvarliga brott, där begäran föregås av något slags rättslig prövning. Detta har stöd i EU-domstolens dom. Vad myndigheterna nu vill är att gå runt båda dessa kriterier.

– Detta är ett typiskt fall av ändamålsglidning. Till en början handlade datalagringen om terrorism och allvarlig brottslighet. Nu är man på väg att öppna denna form av övervakning så att enskilda polismän och myndigheter kan begära ut nästan vad de vill, säger Karlung.

I Sverige kräver staten att alla operatörer skall lagra uppgifter om alla kunders alla telefonsamtal, SMS, e-postmeddelanden, nätuppkopplingar och mobilpositioner. Det EU-direktiv som denna lag bygger på har sedan upphävts av EU-domstolen. Domstolen anser att datalagringen medför en allvarlig kränkning av medborgarnas rätt till privatliv, på ett sätt som strider mot de mänskliga rättigheterna.