Statsvetare om det grekiska valet: ”Worst case scenario är mycket mörkt

  • Torsdag 15 Jan 2015 2015-01-15
E-post 63

GREKLAND Slaget om Grekland inleds nästa vecka. Om vänsterextrema Syriza som väntat vinner väntar en ekonomisk och juridisk utmaning för EU som i värsta fall kan leda till militära aktioner och statskupp. – Worst case scenario är här mycket mörkt.

I Grekland förbereder man sig för nyval. Ett nyval som kan vinnas av Syriza, ett parti bestående av allt från maoister till revolutionära socialister. Om så sker finns en möjlighet att Grekland helt sonika lämnar eurosamarbetet. Medier runt om i världen har kallat ett sådant beslut för en Grexit.

En valseger för Syriza och partiledaren Alexis Tsipras är dock inte det samma som en direkt exit. Främst är det skuldnedskrivning och reviderade lånevillkor med resten av den Europeiska unionen som det radikala vänsterpartiet hoppas kunna åstadkomma. I ett pressmeddelande på Syrizas hemsida skriver man att om en sorti genomförs så är det helt och hållet sittande premiärminister Antonis Samaras fel.

För ett par veckor sedan rapporterade Hamburgbaserade Der Spiegel att Tysklands regering ser ett Grekland utan euro som oundvikligt om Syriza står som vinnare på valnatten. Till skillnad från den senaste krisen är nu eurostaterna mer förberedda. Men hur man ska agera, vare sig Grekland lämnar unionen eller inte, går bara att spekulera i.

– Man är mer redo för stormen, men det lär bli en redig storm, säger Olof Larsson, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, till Nyheter Idag.

Topphemliga Plan Z kan leda till statskupp

Under en presskonferens i Bryssel har Europeiska kommissionens taleskvinna i ekonomiska frågor, Annika Breidthardt, dock förklarat att om man en gång klivit in i eurozonen kan man aldrig lämna den. Till stöd för uttalandet har hon Lissabonfördraget och dess Artikel 140 § 3.

Den europeiska lagstiftningen kring valutaunionen och staters förpliktelse att stanna kvar i den har aldrig tidigare testats, och om det stämmer att tyske förbundskanslern Angela Merkel är redo att låta grekerna lämna EMU är det inte säkert att Grekland skulle hindras vid ett eventuellt nationellt beslut om utträde. Ett undantag som låter Grekland återgå till sin gamla valuta skulle i sådana fall kunna förhandlas fram. Om en överenskommelse däremot inte kan nås kastas resterande euroländer in i en verklighet där de praktiskt taget är inspärrade i eurozonen.

Enligt Olof Larsson har uttalandet dock liten betydelse jämfört med exempelvis vad den tyska regeringen påståtts anse i frågan. Han menar att Annika Breidthardts utsaga bör ses i ett politiskt sammanhang, där Kommissionen kan tänkas vilja sätta press på Grekland inför det stundande valet. Det samma gäller för de spekulationer om att Tyskland räds Grexit till följd av den starkare euro en sådan handling kan mynna ut i – vilket i sin tur skulle försämra tyskarnas exportmöjligheter.

– Man har större problem att tänka på just nu, säger Olof Larsson.

Redan under förra krisen planerade eurozonens medlemmar för hur man skulle kunna hantera ett grekiskt fall. Tillsammans med IMF och Europakommissionen arbetade man fram den topphemliga Plan Z. Enligt brittiska affärstidningen Financial Times gick planen bland annat ut på att stänga av bankautomater och återinföra gränskontroller för både personer och kapital.

– Worst case scenario är här mycket mörkt, det har spekulerats i militär på gator och flygplatser, säger Olof Larsson till Nyheter Idag.

Enligt Financial Times var dåvarande grekiske premiärministern Giorgos Papandreou orolig för att Grexits efterspel skulle kunna leda till att han helt sonika skulle avsättas i en statskupp. Detta, tillsammans med den flodvåg av juridiska och ekonomiska problem som skulle uppstå i efterdyningarna av en återinförd drachme, skulle få katastrofala spridningseffekter inte bara inom Europeiska unionen, utan över hela världen.

Dessa farhågor kan även tänkas kunna verka som förklaring till Europeiska Kommissionens märkliga uttalanden. Inte bara Annika Breidthardt, utan även Kommissionens egen ordförande, Jean-Claude Juncker, har officiellt kommenterat den grekiska politiken och ställt sig bakom den grekiske presidentkandidaten Stavros Dimas.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag