Statsvetaren om nya EU-siffror – 73 procent av svenskarna tycker integrationen är en flopp: ”Vi är hyperkänsliga”

Samhällsdebattören Stig-Björn Ljunggren. Foto: Flickr
  • Söndag 6 Maj 2018 2018-05-06
E-post 678

STOCKHOLM Färsk EU-statistik visar att svenskar är mest missnöjda i Europeiska unionen med integrationen av flyktingar. Hela 73 procent tycker att migrationspolitiken har fallerat. ”Vi var ett homogent land, och det är vi inte längre. Homogeniteten har brutits”, förklarar Stig-Björn Ljunggren, fil dr i statsvetenskap och samhällsdebattör.

Europeiska kommissionen presenterade i april sin senaste undersökning kopplad till integration av flyktingar. På frågan om integrationen i respektive EU-land varit framgångsrik, stack Sverige ut. 73 procent av de tillfrågade tycker att den har havererat. Jämför detta med Portugal där bara 13 procent är missnöjda med integrationen, eller Irland – 18 procent. Se diagrammet nedan:

Nyheter Idag har talat med den S-märkte statsvetaren Stig-Björn Ljunggren om de nya EU-siffrorna, men även om Socialdemokraternas direktsända presskonferens i fredags där de annonserade sin nya, stramare flyktingpolitik.

Hur ska man tolka att 73 procent av svenskarna är missnöjda med integrationen?

– Det här är folks uppfattning. Min hypotes är att vi i Sverige är mycket känsligare för den typ av skillnader som har uppstått nu, medan man i många andra länder ser det som naturligt. För att ta ett exempel, vi reagerar ju väldigt starkt på tiggare i Sverige. I många andra länder har det varit en naturligt del av stadsbilden en längre tid.

– I Sverige är vi hyperkänsliga. Vi var ett homogent land, och det är vi inte längre. Homogeniteten har brutits. Därför tycker vi att det har gått sämre än vad det har gjort.

Hur hög är den här siffran egentligen?

– Många andra länder har inte varit homogent på samma sätt som vi. Det är klart att det påverkar resultatet i den här undersökningen.

Är det som att SD skulle få 73 procent av rösterna i september?

– Nejdå. Det här är en av de frågor som Socialdemokraterna lyfter fram nu. Det här har ju alla partier tjatat om på sistone, att integrationen måste bli bättre.

Kan man tolka det här resultatet som att fler och fler oroas över urholkningen av välfärden, och det som Johan Westerholm på Ledarsidorna ofta pratar om, ett brutet samhällskontrakt?

– Det kanske folk gör, men inte utifrån de här siffrorna. Det är en annan fråga.

I DN:s undersökning tillsammans med Ipsos från 21 april är rubriken: ”Svenskarna har svängt: 4 av 10 vill ha betydligt färre flyktingar”. Hur kommenterar du det?

– Det är ju ett politiskt problem. Det här problemet finns på den politiska agendan för alla partier i dag. Men det är här de etablerade partierna har misslyckats. Då kan man prata om ett kontrakt som har brutits. Vi är ju inte där än, man ska inte överdriva, men det finns problem runt hörnet.

Hur kommenterar du presskonferensen i fredags där Socialdemokraterna presenterade sin hårdare flyktingpolitik?

– Det mesta av det där var ju bara att de ska fortsätta på den inslagna vägen. Sedan ger de signaler om hårdare och tuffare tag. Däremot lyfte de inte upp en ”push-förändring” (paradigmskifte) i flyktingfrågan, det var snarare en bekräftelse på att de ska hålla kursen och fortsätta med en restriktiv invandringspolitik.

Finns det något som kan utmana invandringen som den viktigaste valfrågan?

– Nej, och det här med trygghet är ju starkt kopplad till migrationsproblematiken. Man kan prata om trygghet i bred mening. Det Socialdemokraterna gör är migrationspolitik till en fråga om brott och straff och trygghet.

Det här paketet hänger alltså ihop?

– Ja, det gör det. I slutändan handlar det om trygghet. Och apropå presskonferensen: det här är ett tecken på att Socialdemokraterna har tagit ut målvakten, redan nu går matchen dåligt för dem. Då gör de en överdriven, kan tyckas, markering att det här är en fast linje. De försöker övertyga folk, och det kommer nog mer av den här typen av utspel framöver tror jag. De vill vinna tillbaka sina väljare.

”Medlemskapet i sig innebär vissa fördelar”

Det svenska EU-medlemskapet riskerar att bli dyrare enligt den EU-budget som presenterades i veckan. Sveriges medlemsavgift kan öka med 15 miljarder per år, vilket motsvarar en 35-procentig ökning om förslaget går igenom, skriver Dagens Industri.

Hur påverkar detta välfärden och Sveriges möjligheter till en lyckad integration?

– Det beror på var pengarna går till, mycket kommer tillbaka till oss via gemensamma projekt inom EU. Det är inte så att de skänker bort pengarna och sedan ser man inte röken av dem. Vi betalar för ett EU-medlemsskap som vi har nytta av, själva medlemskapet i sig innebär vissa fördelar, säger Stig-Björn Ljunggren och konstaterar:

– Det är ju det som britterna erfar nu. De trodde de skulle slippa betala något, men mycket tyder på att det (Brexit) kommer att bli väldigt dyrt för dem.

Prova PLUS för 349 kronor i ett halvår. Köp nu!

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag