SVERIGE Inom sju år kommer två nya ubåtar att tillföras Försvarsmakten. Det rör sig om förbättrade versioner av befintlig Gotlandsklass. Frågan är dock om de nya fartygen kommer utgöra det förmågelyft som Sverige behöver.

På torsdag kommer regeringen besluta om att beställa två nya ubåtar av Saab Kockums, rapporterar SVT Nyheter.

Försvarsminister Peter Hultqvist avslöjade affären under ett besök på örlogsvarvet i Karlskrona på tisdagen. Enligt SVT kommer maxpriset för de båda fartygen ligga på 8,2 miljarder kronor.

– Den här ubåten ska vara oerhört svår att upptäcka, det ska var en hög grad av kostnadseffektivitet, det ska ha en hög sensorkapacitet och lång räckvidd. Det här ska vara en väldigt kvalificerad högteknologisk ubåt som bidrar till att tydligt stärka den svenska militära förmågan, säger försvarsministern till Sveriges Radio.

Tysk försvarskoncern agerade stoppkloss

Precis som med resten av försvarets materiella tillgångar, har turerna kring de svenska ubåtarna varit många.

Redan år 2010 sade sig moderaterna vilja arbeta för att förbättra det svenska ubåtsvapnets operativa förmåga. Den 24:e juni beslutade man i riksdagen att halvtidsmodifiera två av landets ubåtar av Gotlandsklass och bara en vecka senare beslutade man även att anskaffa två helt nya ubåtar. Dessa gick under arbetsnamnet A26. Halvtidsmodifieringen skulle dock göra att det svenska ubåtsbeståndet sjönk från fem till fyra fartyg.

Några nya ubåtar blev det dock aldrig. Försvarets materialverk lyckades inte nå något samförstånd gällande produktpriserna för ubåtarna med den tyska tillverkare som då ägde Kockums örlogsvarv i Karlskrona, Thyssen Krupp.

I april ifjol beslutade dock den moderatledda regeringen att Sverige skulle behålla alla tre Gotlandsklassubåtar. Man kallade det hela för en satsning.

Den 29:e juni samma år stod det sedan klart att Saab enats med den tyska koncernen om att köpa varvet. Köpet innebar inte bara att örlogsvarvet åter låg i svenska händer, utan även att ett litet ljus för en framtida produktion av A26 tändes.

Saknar betydande offensiv förmåga

I den vårbudget som den moderatledda regeringen antog 2010 stod att läsa att de två kommande A26-ubåtarna skulle ersätta de två befintliga ubåtarna av Södermanlandsklass som marinen idag förfogar över. Det betyder att det totala antalet ubåtar fortfarande kommer vara fem när anskaffningen väl är genomförd, vilket lär ske runt 2022.

De nya ubåtarna är en förbättrad version av Gotlandsklassen, och kommer likt föregångaren att vara topphemlig. Några uppgifter om dess teknikaliteter har dock varit öppna.

De nya ubåtarna kommer bland annat att vara utrustade med en flermissionsportal, vilket är en sorts lucka i fartygets front varifrån man kan sätta av både specialförband och mindre fordon.

A26 kommer även att ha kapacitet att verka i öppet hav, en förmåga som tidigare saknats då både Gotlandsklassen och Södermanlandsklassen varit litorala, det vill säga anpassade för strid nära kusten. I krig har det varit tänkt att de tidigare svenska ubåtarna skulle kunna bekämpa fiendefartyg med torped för att hindra dessa från att sätta iland fordon och personal på fel sida av Östersjön. Torped verkar också åter bli den enda typ av beväpning som givits A26.

Något som i försvarskretsar länge efterfrågats, men som A26 kommer att sakna är förmågan att bära kryssningsrobotar.

Med hjälp av kryssningsrobotar skulle den svenska marinen inte bara kunna utgöra ett hot mot andra staters överskeppningsoperationer, utan även mot fientliga mål inåt land. Bara att placera en robotbestyckad svensk A26-ubåt i ständig beredskap på havsbotten någonstans i Östersjön skulle för Försvarsmakten innebära en ordentlig förmågeökning.