SVERIGE De poliser som nu bevakar bland annat judiska synagogor i Sverige ska utrustas med förstärkningsvapen, men det tär på polisens resurser. Den förre moderatledda regeringen lade ner beredskapspolisen varför Sverige inte klarar större insatser som krävs vid exempelvis terrordåd.

För att kunna skydda judiska verksamheter i Sverige har nu polisen fått ett direktiv som ger dem tillgång till förstärkningsvapen. Bakgrunden beror på den ökade hotbild som riktas mot judar och byggnader där judar kan antas befinna sig, inte minst efter terrordådet i Danmark.

Under dagen beslutade polisens nationella operativa avdelning, NOA, att de poliser som nu deltar i bevakningsoperationer vid platser som kan tänkas vara mål för terrorattentat, inte bara ska få förstärkt skyddsutrustning utan även tyngre vapen.

– Det ligger i linje med det tidigare beslutet om fast bevakning vid judiska verksamheter, säger Jessica Krasser Fremnell, pressansvarig på NOA, till Svenska Dagbladet.

Med tyngre vapen åsyftas den nationella polisens förstärkningsvapen, den tysktillverkade kulsprutepistolen MP5.

– Kulsprutan har bättre precision på längre avstånd och större magasin, förklarar Pär Engström, gruppchef på polisens utvecklingsavdelning, för SvD.

Resurser ett problem

Den svenska poliskåren är dock för dåligt utrustad för att kunna bevaka enskilda platser en längre tid. Det är en fråga om resurser och i dagsläget har polisen alldeles för lite pengar, uppger rikspolischefef Dan Eliasson i en intervju med Göteborgsposten.

Långsiktig bevakning är resurskrävande och kan även påverka polisens övriga verksamhet i det långa loppet.

– Man kan också säga att det inte är polisens grunduppdrag, annat än i ett väldigt akut läge, att stå fast och vakta byggnader eller så. Det får andra göra, säger Dan till GP.

Sverige saknar förmåga att hantera större kriser

Både under och efter terrorattentatet i Frankrike, sköttes bevakningen av Pris av både polis och militär. Frankrike har, likt många andra länder nere på kontinenten, stående förband med militärt organiserade poliser, kallat gendarmeri.

I Paris har även en rad specialförband tillhörande inte bara gendarmeriet utan även både nationell och lokal polis opererat efter attackerna. Det militära specialförbandet GIGN har arbetat tillsammans med franska polisens och RAID samt parispolisens BRI.

I Sverige motsvaras dessa förband av militärens specialförband Särskilda Operationsgruppen, rikskriminalpolisens Nationella insatsstyrkan samt Stockholms, Göteborgs och Malmös piketpoliser.

Någon motsvarighet till gendarmeriet finns inte. Det närmaste gendarmeriet vi kommer i Sverige är landets två militärpoliskompanier, som båda utgår från Kungsängen. Militärpolisens främsta uppgift är att upprätthålla ordning inom Försvarsmakten, men enligt svensk lag kan försvarsmaktspersonal underställas polisen under särskilda omständigheter. Det ena kompaniet består dock bara av tidvis tjänstgörande personal, och är således inte nödvändigtvis ständigt fullbemannat.

Moderatregeringen avskaffade beredskapspolisen

Fram till 2012 hade Sverige en beredskapspolis. Enheten sorterade under Rikspolisstyrelsen och hade till uppgift att understödja polisens ordinarie personal om och när det behövdes.

Jämte beredskapspolisen fanns även den så kallade särskilda beredskapspolisen. Enheten fungerade på samma sätt som beredskapspolisen med skillnaden att dess operatörer var bättre tränade och utrustade för farligare situationer.

Den 1500 man starka organisationen lades ned av den moderatledda regeringen i mitten av 2012. Ett argument då var att man istället skulle kunna låta Hemvärnet ta över exempelvis beredskapspolisens bevakningsuppgifter. Men då de allra flesta hemvärnsmän saknar polisutbildning har en sådan rollförändring inte kunnat genomföras.

I dag handlar det om att, i preventivt syfte, bevaka enskilda platser i Sverige – men polisen verkar redan ha bekymmer att få alla siffror att gå ihop. Frågan är vad som väntar om terrorn kommer till Sverige.