UKRAINA Så här skriver Russia Today idag om rättsläget i Ukraina efter det omtalade angreppet mot chefen för Ukrainas statstelevision. Artikeln är fritt översatt från engelska. Här kan du läsa originalartikeln på RT.com

Företrädare för grupper inom medborgarrättsrörelsen och media fördömde ett angrepp utfört av parlamentsledamöter mot chefen för statstelevisionen. Ledaren för gruppen som genomförde attacken försvarade handlingen med att det rådde ”krigsomständigheter” medan riksåklagaren lovade att genomföra en opartisk undersökning.

På tisdagen anlände ett flertal parlamentsledamöter från partiet Svoboda, under ledning av Igor Miroshnichenko, uppbackade av ett antal anhängare, till den tillförordnade chefen för den ukrainska statstelevisionen, Aleksandr Panteleymonov. Han fick utstå förolämpningar och våld, för att slutligen tvingas underteckna sin avskedsansökan.

Orsaken till nationalisternas ilska var att tv-stationen hade rapporterat om en ceremoni i Moskva där ledarskapet för Ryssland och Krim hade undertecknat ett avtal där den tidigare ukrainska regionen anslöt sig till den ryska federationen. Miroshnichenko berättigade angreppet med sin position i parlamentskommittén för yttrandefrihetsfrågor.

Internationell upprördhet efter attacken

”Det är oerhört förvånande att en medlem av den parlamentariska yttrandefrihetskommittén var inblandad i den här attacken. Makthavarna måste markera att det här beteendet inte kan tolereras i Ukraina,” sade Heather McGill, Ukrainaexpert hos Amnesty International.

”Det här angreppet mot yttrandefriheten måste omedelbart utredas och de ansvariga måste ställas till svars inför domstol. Annars öppnas för ytterligare attacker mot journalister och aktivister,” lade hon till. Liknande fördömanden kom från Reportrar utan gränser. Organisationen lät meddela att händelsen ”innebar att den parlamentariska åtalsimmuniteten måste tas bort. Och en av dem, Igor Miroshnichenko, kan inte fortsätta att sitta i kommittén för yttrandefrihetsfrågor.”

”Journalister kan inte hållas gisslan i konflikten mellan Ryssland och Ukraina. De måste kunna arbeta opartiskt utan att hänfalla till propaganda och disinformation, och utan att tvingas välja sida i konflikten,” sade Johann Bihr, ordförande för Reportrar utan gränsers avdelning för östeuropa och centralasien.

Attacken i Kiev mot yttrandefrihet fördömdes också av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som påpekade att det inte var det första angreppet mot medierna efter maktskiftet i Kiev.

Från Svoboda tonas händelsen ned

Den ukrainska riksåklagarmyndigheten har inlett en preliminär utredning av attacken och kan driva anklagelserna om huliganism och förhindrande av journalistiskt arbete, meddelade den tillförordnade riksåklagaren Olek Makhnitsky på onsdagen. Makhnitsky är i en knepig situation då han nyligen tillträdde posten och själv kommer från Svoboda, även om han var tvungen att säga upp sitt medlemskap för att ta positionen. Han betonade att undersökningen inte skulle påverkas av partilojaliteter.

Hans myndighet ”genomför inte längre andras beslut, som den brukade göra. Den agerar för folket och för upprätthållandet av lagen,” tillstod han. Ett annat problem är att parlamentsledamöter i Ukraina har åtalsimmunitet, och de som var inblandade i attacken tycks inte vara villiga att ge upp det privilegiet.

”Vi gick antagligen för långt och det är vi ledsna för. Vi handlade känslomässigt. Men det förekom inget fysiskt våld, vad journalisterna än säger,” hävdade Miroshnichenko vid ett pressmöte i Kiev på onsdagen.

Hans ord motsägs emellertid av den video som visar attacken. Sjukvårdare som undersökte Panteleymonov efteråt bekräftade att han hade en bruten näsa.

”Vi gömmer oss inte bakom immuniteten. Vi väntar oss att berörda myndigheter kommer att göra en opartisk utredning,” lade Miroshnichenko till.

Han talade också inför en demonstration i Kiev som krävde att nationalisterna ställdes till svars för handlingen, i syfte att rättfärdiga angreppet.

”Jag medger att jag antagligen gick för långt, men under de omständigheter som råder i krig är det uppenbart att den mannen behövde sparkas omedelbart,” sade han.

En del ukrainare tror att Svoboda kan ha tagit så pass drastiska steg för att stärka sitt stöd hos mer radikala väljare. De har hämtat sitt stöd från extremhögern, som har gått från att vara en marginaliserad grupp till en inflytelserik politisk rörelse under oron i Kiev.