SVERIGE Får komplimanger för goda svenskkunskaper men har svårt att komma in på krogen – så ser bland annat förtrycket ut för icke-vita personer i Sverige, enligt folk på gatan som SVT har intervjuat.

På onsdagen lade SVT upp ett klipp på sin hemsida med rubriken ”Finns det ett vitt privilegium?” I klippet intervjuas flera kvinnor och män i Stockholm om hur de ser på saken och hur de upplever icke-vitas vardag i Sverige. Nästan samtliga håller med om att ett vitt privilegium existerar.

Det konstateras i inslagets inledning att det faktiskt inte finns något vitt privilegium i laglig mening i Sverige. Dock skriver SVT att ”hur man uppfattar det är en helt annan fråga”. Inslaget går då över till just intervjupersonernas åsikter om saken.

– Till exempel att jag hela tiden måste visa att jag kan prata svenska för att jag ska kunna tas på allvar, säger Meriem Jamil om den rasism hon får uppleva i vardagen.

Komplimang går inte hem

– Komma in på fina krogar och restauranger, säger Babak Ahmadi-Nordblom som har svårt att komma förbi dörrvakten.

– ”Wow, du pratar så bra svenska”, är en komplimang som Meriem Jamil upplever som rasistisk.

– Det framgår väl alltid när man söker folk, i alla undersökningar, att folk blir utsorterade som har annorlunda namn, säger Bengt Wahlgren.

Men det finns hopp – Meriem Jamil tror på vita svenskars förmåga att bättra sig.

– Jag kan uppleva att många är medvetna om det här förtrycket som finns. Och de försöker jobba emot det, men i praktiken så umgås de bara med personer som ser ut som de själva, säger Jamil.

Slapp åtminstone slaveriet

Dessutom är situationen här annorlunda än den som finns i USA, där vita förslavade svarta, påpekar Babak Ahmadi-Nordblom.

– Det som är här, det är mer ett majoritetssamhälle mot minoritetssamhälle, säger han.

Så vad kan man göra för att minska förtrycket i detta land?

– Helt enkelt gäller det bara att kunna lära sig om hur den här makten fungerar och hur man ska förhålla sig till den, förklarar Meriem Jamil.

– Jag tror att en del av det här vithetsprivilegiet är att känna också att ”det här är inte mitt problem”, och det är en jättestor del av vithetsprivilegiet som kommer att skada hela samhället framöver, säger en kvinna vid namn Ranjani Srinivasan.