Syrisk läkare klarar inte kunskapsprovet i Sverige – Trots 15 års erfarenhet

Safwan Al Abdullah, som intervjuas av SVT. Foto: svt.se
  • Fredag 9 feb 2018 2018-02-09
E-post 708

SVERIGE Det är svårt för utomeuropeiska läkare att få läkarlegitimation i Sverige. Detta eftersom de först måste göra ett kunskapsprov, där bara en bråkdel av dem blir godkända.

SVT berättade på måndagen om en syrisk läkare, Safwan Al Abdullah, som trots sin 15 år långa erfarenhet inte får jobba i Sverige. Anledningen är att han inte klarar det teoretiska kunskapsprovet, vilket krävs för att få svensk läkarlegitimation.

– Senast jag arbetade som läkare var för tre år sedan. Det är naturligtvis hemskt när man är van vid en sorts liv och sedan mista det under lång tid och gå helt utan jobb, säger Safwan Al Abdullah till SVT.

Magnus Hultin jobbar vid Umeå universitet och ansvarar för kunskapsprovet för läkare som har utbildats utanför EU- och EES-området. Nyheter Idag frågar honom om hur det generellt går för de läkare som genomför kunskapsprovet. Provet är uppdelat i två delar, först en teoretisk del som sedan följs av en praktisk del.

De flesta kuggar

– Det är en mycket stor spridning på resultatet i gruppen som går upp på kunskapsprovet. Många är mycket duktiga men det är också ett antal som har svårt att klara provet. Tjugosex procent av de som prövat skriva det teoretiska delprovet har blivit godkända. Efter godkänt teoriprov har sedan 88 procent klarat det praktiska delprovet. Totalt har 53 personer hittills blivit godkända på hela kunskapsprovet.

74 procent av de utländska läkare som gör det teoretiska provet kuggas alltså. Nyheter Idag frågar Magnus Hultin vad som är svårt för dem.

– Utifrån provresultaten kan vi inte ännu inte uttala oss om specifika områden där det brister. De prövande kommer från hela världen och har olika bakgrunder. För att klara det teoretiska delprovet krävs god läsförståelse av svenska och bra teoretiska kunskaper i den bredd av ämnen som ingår i en läkarutbildning.

Upplevs det som ett problem för dem att provet är på svenska?

– Nej. Jag har inte hört någon anmärka på att frågorna är skrivna på svenska.

Skiljer sig resultaten beroende på vilken del av världen läkarna kommer ifrån?

– Vi har fortfarande för lite statistik för att kunna se ett tydligt mönster, säger Magnus Hultin.

I SVT:s artikel om den syriske läkaren nämns att det teoretiska provet har kritiserats för att vara för svårt, delvis för att det innehåller delar av utbildningen som sällan kommer till användning senare.

Har man funderat på att göra testet lättare på något sätt för att fler ska klara det?

– Testet ligger på den nivå som planerats, det vill säga på samma nivå som förväntas av de som nyss har legitimerats baserat på en svensk grundutbildning. Det pågår insatser från Arbetsförmedlingen som hjälper till med förberedelsen för provet. För de som inte lyckas finns möjligheten att söka in på någon av de fem kompletteringsutbildningar som finns i Sverige med 1–2 års utbildning för att fylla i de luckor som finns i kunskaper och färdigheter, säger Magnus Hultin.

Innehållet som publiceras på Nyheter Idag omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Nyheter Idag